Vad vore livet utan sjukhusbesök...

Bilen startade som ett urverk, hurra! Jag lämnade hundarna ensamma hemma tillsammans med katterna (husse kom hem inte långt därefter) och begav mig av till Danderyd. Bröstsjuksköterskan gav sig i kast med mina sår. Det läker bra på den vänstra sidan. Det är bara på ett ställe det läcker lite sårvätska. Vad gäller den högra sidan, så är det fortfarande en infektion i bröstet, men den hade minskat något. Sköterskan hämtade in läkaren som opererade mig, för att få ett utlåtande om hur vi skulle gå vidare. Läkaren tyckte att det såg bra ut, efter omständigheterna, och att vi skulle fortsätta som vi gör nu med ett par besök i veckan på sjukhuset. "Syrran" fick också order om att undersöka om det fanns en mängd sårvätska i bröstet, vilket hon också gjorde med en spruta. Men hon kunde inte hitta nägon.

Nästa besök blir på torsdag hos en annan sköterska, som jag inte har haft att göra med tidigare.Samtidigt hade jag fått ett brev hem från Karolinska. Ja, det heter så även när man får post från Danderyd nu för tiden. Det var en kallelse till min onkolog. Också det på torsdag. Mats, som läste upp brevet för mig i telefon, bad mig gissa vilken tid jag skulle vara där. Det stod faktiskt 11.31! Det var den mest udda tid jag någonsin fått. ;) Men det blir tight, för jag ska vara hos sköterskan kl 11. Jag får nog be att flytta fram den tiden, om det går.

Från Danderyd gick sen färden till St Erik. Jag började med att äta lunch i serveringen, innan jag klev in i det knökfulla väntrummet. Det var många som satt och väntade idag.Det tog väl en timme innan jag fick gå in och puffa luft i ögonen och göra ett lästest. Sedan tillbaka ut i väntrummet, där tidningarna aldrig verkar förnyas. Efter ytterligare en halvtimme var det dags att träffa doktorn. Hon lyste igenom mina ögon och konstaterade förstås att det var en irit. Det hade varit många iriter denna dag, men min var inte lika illa som de andras, där någonting, vad det nu är, hade fastnat. Nu ska jag droppa båda ögonen en gång varje timme i fyra dagar och ha i salva till natten. Sedan minskas det till 8, 6, 5, 4, 3 droppar tre dagar vardera innan det blir 2 droppar i 6 dagar och 1 droppe i 12 dagar. Pust! Jag som har så svårt att komma ihåg mig!

Från storstaden bar det av till Norrtälje, där jag lämnade in min bil på Cittraverkstaden. De ska kolla mitt batteri - eventuellt byta ut det - och, hoppas jag, byta ut mina dåliga vindrutetorkare. Mats slöt upp vid verkstaden och sedan for vi till Inger i Rimbo. Där beställde vi en resa till Åbo nästa vecka. Det blir Inger, jag, Carina (Mats syster) och Monica (hans kusin) som ger oss iväg. Kul med ett avbrott igen. Hoppas det inte stör min onkologs eventuella strålningsplaner.

På torsdag firar Mats och jag 10-årsjubileum av den dagen vi sågs första gången. Jisses vad tiden går! :) Tänk vilka fynd man kan göra på nätet!