Gott nytt år!

Ja, är det något jag önskar mig själv, så är det ett bättre nästa år. Och så ska det väl bli! :) Men jag önskar också alla er andra ett fantastiskt år 2010. Det börjar ju bra med kyla och snö - om man nu gillar det.

Idag var Mats och jag och hundarna till pappa på nyårslunch. Han hade lagat till en Jansson åt sig och Mats och jag fick göra mig en räksmörgås, då jag inte är lika förtjust i herr Jansson. Det är fantastiskt vad han klarar av. Han har aldrig gjort någon förut och lyckades jättebra, trots att han knappt ser. Han tog sin köttskärarmaskin till hjälp för att få till potatisarna. Smart!

På väg hem hämtade vi upp Mats mamma och for hem. Där satte jag mig i min sköna fåtölj, jättetrött. Sedan åt vi middag. Vi hade dukat med våra roliga Åke Arenhilltallrikar med kända kulturella damer på. Fram kom Kameliadamen, Leda och svanen och Carmen. Vi åt toast Skagen, oxfilé med pommes frites och bearnaisesås och till dessert en pannacotta med hallon och mango. Desserten fick vänta tills jag sovit en timme på maten.

Sedan spelade vi Wii igen. I kväll förstod jag plötsligt varför det inte gick så bra i golf härom kvällen - jag vände handkontrollen fel. Nu är det jag som har bästa rekordet, -1 på tre hål. Men Mats är den ende som gjort en eagle. Jag har faktiskt lyckats ta rekordet i bowling också. Känner mig sååå duktig! ;) Gläds så länge det varar!

Hur mår jag då? Jo, förutom att jag är trött, så har jag fått några konstiga och irriterande ryckningar i ögonlocken. Har tappat en del fransar och bryn, men inte beror det väl på det? Har inte de bästa smaklökarna, men jag äter. Och hela tiden tänker jag: Snart är den här fasen över! :D

Hoppas ni har en trevlig kväll! Alla utom Molly har det i det här huset. Hon är så himla rädd för smällarna. Fast vi bor så långt ut på landet, så smäller det tillräckligt för att hon knappt ska vilja gå ut och kissa. Tack och lov, så hörs det inte särskilt mycket inomhus, så där kan hon vara lugn.

GOTT NYTT ÅR!

Pengar på väg :)

Det var den mänskliga faktorn, som strulade till det. Min handläggare är på semester, men hon hade lämnat nummer till en annan handläggare, som löste det hela. Varför jag bara fått en dagersättning är fortfarande ett mysterium, men tydligen hade hon, min handläggare, glömt registrera den resterande utbetalningen. Skönt när det löser sig så snabbt. Pengarna ska vara på plats på onsdag.

Passade på att ringa sjukhuset för att få igång skrivandet av nytt sjukintyg för våren, så det inte blir liggande. Väntar fortfarande på besked om operationsdag.

Intressant ekonomi

En del av er har ju redan hört, på Facebook, att jag har erhållit hela 403:- att leva av den här månaden. Om det här hade varit på den tiden jag levde ensam, med skruttig ekonomi, så hade det varit katastrof. Hur kan de göra på detta sättet? Jag är sjukskriven till den sista, och det har ingen motsatt sig, så vart tog pengarna vägen? Min arbetsgivare har ju bidragit med någon tusenlapp de tre första månaderna, men de är ju också passerade nu. I morgon ska jag försöka få kontakt med någon på FK. Det ska bli intressant att se om det finns någon där som inte har semester. Dessutom måste jag få tag på min läkare, för att se hur det blir med fortsatt sjukskrivning under operations- och strålningstider. Man måste vara frisk för att orka vara sjuk - så sant som det var sagt.

Min status är annars att jag är rätt trött, har diarré, har ont under naglarna, sår i näsan och börjar få ont i en höft igen. Jämna plågor, med andra ord. Men jag tröstar mig med att det är SISTA vändan... förhoppningsvis.

Tröstar mig också med att jag har en gullig gubbe, som underlättar livet för mig en hel del. :D

Årets juldikt 2009

Nu nalkas julenatten
I en värld så vit av snö
Nu is det är, ej vatten,
på varje bäck och sjö

Vi ser att tomtefar nu har
brått att hinna klart
Det återstår ju blott få dar
så skynda, gno, gör klart

Vinternatten lyses opp
av lyktor och av ljus
av stjärnglans uti granens topp
av stämningsfulla hus

I snön syns spår av vilda djur
som söker mat i snön
Fåglarna förser sig glatt
av solrosfrön och bär ur rönn

Kylskåp fylls av julens mat
- skinka, lax och gröt-
På soffans bord ställs skål och fat
med godis och god nöt

Nu gäller det att hålla sams
- att inte låta gräl
och dumma ord och fånigt trams
förstöra julens själ

Nej, gläd dig åt allt som julen ger
av små och stora ting
som nöt i gröt och det fina du ser
och som juledans i ring

Gå ut och ta en promenad
i snön som ligger vit
Och doppa sen i skinkans spad
en vörtig smörgåsbit

Lek tillsammans och ha kul
i denna mörka vinternatt
då vi firar årets jul
under glam och glada skratt

GOD JUL GO’ VÄNNER önskar
Agneta år 2009

Nu hoppas jag...

...av hela mitt hjärta, att detta var sista gången jag fick cellgift! Måtte dessa omgångar, samt kommande operation, strålning och antikroppar räcka för att jag ska bli frisk. Försöker ha den inställningen och det hoppet, men långt inne finns ju tanken att metastaser kan dyka upp. Läste i alla fall på text-TV att det är farligast när man är yngre. Tack för medelåldern! :)

De tre sköterskor, som har varit mig mest behjälplig fick varsin julkasse, som Monica, min syster, har sytt. Jättefina! De blev glada för presenten.

Några framtida datum har jag ännu inte fått, men de kommer väl med posten.

Häromdagen, när vi satt och tittade på skidor nere från Slovenien, så suckade vi och sa att det var vackert som ett vykort. Det vykortet åkte vi igenom idag, på väg till Danderyd. Solsken och snötyngda grenar - wow!

I morgon ska Mats och hans mamma äta lutfisk. Jag nöjer mig med biff. :) Sedan följer hon med oss ut till Tullen över julen, där vi kommer att ta det lugnt. Trots julklappsöppning i lördags, så har vi flera paket kvar att öppna. Dels paketen från Mats släkt i Göteborg, dels paketen vi ger varandra. Mats ska få....
Och det trodde ni att jag skulle skriva här! ;)

Juldikten, ja! Jag hade i huvudet att jag skulle skriva en, men jag fick aldrig någon startinspiration, och så rann dagarna iväg och det blev försent. Men skulle den rinna till, så var det ju ett bra förslag att jag kan lägga ut den här.

Kom ihåg att inte stressa er fram till julen. Njut och ta't lugnt!

Kram!

Nu är det jul igen!

Jodå, igår firade jag jul med allt vad det innebär - god mat och paketöppning. :) Och vilket julväder vi fick! Massor av snö, särskilt under natt- och morgontimmar. Nu väntar vi på plogning av vår lilla väg. Det har kommit flera decimeter till de decimeter vi redan hade.

Det var nog tur att vi firade jul redan nu, för jag blir bara tröttare och tröttare. Det känns som om jag inte hade sovit på flera dygn, men det har jag ju. Även om det inte alltid är 8 timmar i sträck.

I morgon ska jag lämna blodprov och sedan är det sista behandlingen på tisdag. Jag undrar hur lång tid det tar innan man blir pigg igen?

Känner mig trött

Trots att jag i natt sov ca 8 timmar, så känner jag mig så där in i märgen trött. Mycket tröttare än den förra omgången. Jag börjar förstå vad min läkare menar med att efter den sista omgången kommer jag mest bara att vilja ligga ner och dra täcket över mig. Då är det gott att veta att Mats kommer att vara ledig den perioden. :)

Vi var in till Norrtälje idag. ÖoB fick sig ett besök, för där hade de solrosfrön till någorlunda vettigt pris. Sedan blev det Flygfyren och lite mathandling inför lördagens syskonjul. I morgon får jag lov att åka dit igen, för vi glömde en kasse med dricka på Flygfyren.

Julkorten kom iväg idag också, i rättan tid, om man får tro posten. Det har börjat trilla in julkort här också. Bl a två från Storbritannien och ett från Island (Eygló). Det ena julkortet från England kommer från en äldre man, som Mats spelar schack med ute på nätet. Han skickar alltid ut ett brev till släkt och vänner där han rekapitulerar året som gått.

Nä, se det snöar!

Vad fint det var med slingorna i buskarna mot den nyfallna snön tidigt i morse! Jag hoppas att minusgraderna stannar kvar ett tag.

Höften blir bättre, men jag får inte göra några plötsliga rörelser. Däremot har jag svårt att sova för svanken. Efter fyra-fem timmar måste jag stiga upp och sätta mig i stolen i stället. Sen sitter jag där och halvslumrar. I morse gick jag till sist upp och stekte julköttbullarna, så var det gjort. ;)

Nu är jag lovlig bilförare igen. Vår lantbrevbärare körde ner körkortet till mig idag. Undrar hur länge den servicen kommer att finnas kvar? Men tänk att man alltid ser så lattjo ut på kortet!

Snart är det dags för min jul. Jag kommer att fira den på lördag, så att jag är säker på att maten smakar bra. Mina syskon kommer hit, så det blir lite liv och rörelse. På själva julafton, så tar vi det lugnt, och jag äter det jag kan.

Nu är alla julkorten adresserade och klara. Det gäller bara att få iväg dem till närmsta brevlåda.

Halt och utan körkort

Höften lever fortfarande sitt eget liv, men snart borde värken gå över. Det vet jag av gammal erfarenhet.

Under den här hösten kom det plötsligt en påminnelse om att förnya körkortet. Det glömde jag bort förstås. Kom på det de sista giltiga dagarna. Innan jag kom iväg till en fotoautomat, så kom jag ännu närmare deadline, men iväg fick jag det till sist. Bara för att få tillbaka det i vändande post - min namnteckning dög inte. Gjorde om proceduren och idag skulle jag hämta ut det nya körkortet på ICA. Trodde jag! Hade jag läst lite noggrannare, så skulle jag sett att det ska hämtas ut på Brevbärarkontoret (eller var det Lantbrevbärarkontoret?) och de har bara öppet mån - fre. Jag får väl ringa dit och be lanbrevbäraren komma hit med det på måndag i stället. Vilken tur att jag inte planerat att ge mig iväg någonstans. :)

Två fina dagar avslutades med snöfall i kväll. Synd att snön inte verkar stanna kvar.

Prickad och klar

På käre brors önskan, så kommer här tovningsresultatet

Nu har jag sett elakingen på ultraljud. Det är nog roligare att få skåda sitt väntade barn den vägen. Det var en oformlig svart klump, som var något längre än bred. Det var tydligen inte den bästa maskinen att mäta den i, men den har nog minskat lite till. För att det ska bli rätt på operationsbordet, så fick jag lov att ligga på samma sätt som jag kommer att ligga då. Först var det bara en röntgenläkare där, men hon fick sällskap av överläkaren (manlig) jag hade min andra ultraljudsgång. till sist var det en sköterska och en tjej till därinne. Tror jag var sista patienten. Först ritade röntgenläkaren (kvinnlig) med en penna, och det kändes rätt bra. Sedan satte de dit pricken. Det kändes mycket mindre än pennan. Så nu är jag redo för ingreppet i januari någon gång.

Höften sitter i. Värst är det om nätterna, för jag har svårt att ligga på någon sida. Och när jag går, så känns det ibland som om jag går på knivspetsar. Men jag har ju haft sånt här förut och vet att det går över endera dagen. Mammas arvekäpp är bra att ha. :)

Magen har varit lite orolig idag också, men har lugnat sig för stunden.

Annars mår jag väl hyfsat. Jag har några julkort kvar att göra. När jag hade tänkt ut skicklistan, så kom jag förstås på några till. Men det finns värre saker att pyssla med än att komplettera julkort , eller hur!?

När kommer snön??? Jag börjar bli trött på det blöta gråa!

Försvinner en sak...

...så dyker det upp något annat. Dagen började bra. Förutom den där konstiga smaken i munnen, så kände jag mig riktigt bra. Men på eftermiddagen, så fick jag ont i ena höften. Så pass illa att jag använder mammas gamla krycka.

Inger (svärmor) och jag har varit kreativa idag också, vi har gjort julkort. Nu gäller det att få på adresser på kuverten och få iväg dem i tid. Det lyckas jag inte alltid med.

Medan jag höll på med julkorten, så ringde telefonen. Det var från mammografin. De vill att jag ska komma in i morgon, för att sätta en liten kolprick på bröstet. Detta för att förbereda operationen i januari. Det vore ju bra om de tog bort från rätt ställe då. ;) De passar väl på medan de vet att det fortfarande finns något kvar av knölen. Så innan pricken kommer på plats, så ska jag ultraljudas. Skönt att slippa mammografin.

Äntligen...

... försvann värken i benen i eftermiddags. Jag höll långsamt på att bli tokig.

I kväll plockade jag fram lite tovningsull, som jag fått av min syster. Jag har haft prestationsångest inför att göra något av ullen, men nu kastade jag mig in i det med målsättningen att ha kul. Det handlade inte om att tova med tvål och vatten, utan med en nål mot en bit skumgummi. Resultatet blev en tavla med en ganska knubbig tomtenisse som bollar med två paket under en måne. Inte första klassens konstverk, precis, men det var kul att ha provat på det. Av ullen som blev över gjorde jag två tredimensionella fåglar enligt modell från Amalias jultidning. Det var nästan roligare. I morgon ska jag göra julkort.

Något bättre

Jag behöver inte ta tabletter lika tätt idag, men så fort de går ur kroppen blir jag spattig. Den dåliga smaken i munnen är inte fullt lika intensiv. Jag har bara tagit det lugnt idag. Varit ute på datorn ett tag och sett på skidor. Annars har ingenting hänt, som jag kan berätta om.

Jobbigt dygn

Jag hade svårt att sova i natt. Det sprättvärkte i benen och ryggen tålde bara ett par timmar åt gången i liggande läge. Tog värktabletter tre gånger från tidig kväll till tidig morgon. Sen kunde jag inte ta fler under dagen, så då har jag fått dämpa värken med en vetekudde. Till detta kommer också den äckliga smaken i munnen. Magen har i alla fall lugnat sig. Tack, Immodium!

Nu är Mats iväg på sitt julbord i Kaknästornet. Jag hoppas han njuter av maten. GPS i all ära, men den tog en mycket krångligare väg än vad jag föreslog, men fram kom han.

Vad kul det var att se på Hanna Falk idag. Härligt med en ung tjej som tar för sig i skidspåren!

Nu ska jag gå och försöka hitta något ätbart till mig. Det är lite dåligt med inspirationen just nu, men något måste jag väl ha. Det blev ingen lunch tidigare, så det är hög tid att plocka fram något.

Jag hoppas att det mesta är över till i morgon. Förra omgången satt bensprättet i ett par dagar bara.

Det kändes nästan normalt...

..att vara med på julbordet. Kul att se er alla igen! Jag är ledsen att behöva bromsa alla kramar, men jag har inte mycket försvar just nu.

Jag kände av sur mage redan på dagen innan och tog omeprazol. Det fick jag göra när jag kom hem också. Under natten fick jag gå på toa ett antal gånger och jag hade svårt att ligga ner, då det värkte i svanken. Gudrun tassade iväg i morse, medan jag satt och sov i min sköna fåtölj. Joker var dock trevlig värd och hälsade på Gudrun i sängen, till hennes stora glädje. :)

Idag har jag ätit Immodium för att stoppa upp magen. Jag har också fått spattiga ben, dvs typ växtvärk, som är himla irriterande. Det hade jag ju förra vändan också, men det satt bara i ett par dagar. Hoppas det inte blir mer långvarigt nu.

Vad trist att kylan försvunnit. Det underlättar, när man har hundar, att marken är frusen. Det blir inte lika smutsigt på golven då.

Min pappa skulle ha rest ut på böljan den blå för att äta julbord på en Åbokryssning tillsammans med en barndomsvän och hennes son och sonhustru. Den resan gick tyvärr i stöpet, då hans vän råkade ut för en olycka vid Tönnebro. Busschauffören såg inte att hon stod i vägen för dörren, som hon skulle stänga, så Alfa fick dörren på sig och hamnade på Gävle sjukhus med en spricka i höger höft. Det blev ett trist slut på den resan. Nu är hon i alla fall opererad, en metallplatta har satts på plats. Om någon dag får hon hemtransport till Sundsvalls sjukhus. Alfa är en tuff dam på 87, som förra året klarade av ett lårbensbrott och som för flera år sedan krossade sitt ena knä svårt. Kram till henne!

Det drar ihop sig i Idol. Bara två gånger kvar nu. Samtidigt börjar På spåret. Det kör ihop sig. ;)

Trevlig helg!

Jaha, det man inte har...

... i huvudet, får man ha i bilen. Jag stannade utanför apoteket på Danderyd igår och tog mig en funderare på om det var något jag skulle hämta ut. Kunde inte komma på något, så jag for hem. Väl hemma, kom jag på att jag skulle ringa distriktssköterskan och boka tid för sprutan nästa dag. Sprutan!!! Jag hade glömt att hämta ut 13 000-kronorssprutan. Så idag var det bara att sätta sig i bilen och åka tillbaka till Danderyd och hämta ut den. Kollade med Norrtälje, men där har de den inte, och kunde inte få hem den till idag. Nåja, nu är jag sprutad och klar i alla fall. Nu behöver jag inte göra något förrän den 21/12, då blodprov ska lämnas. Sedan är det dags för sista cellgiftet den 22. Äntligen!!!

Jag tänker åka på julbordet i morgon, men om ni från skolan läser det härinnan dess, så ber jag er sprida ut till alla att jag inte vill ha några kramar, hur gulligt det än är, då jag ligger som lägst i immunitet just nu.

Näst sista behandlingen!

Idag har jag klarat av den näst sista cellgiftsbehandlingen. Sjäva vistelsen där är ju inte så farlig, men min sköterska hade vissa problem med att få in nålen i dosan idag, så det gjorde lite ont. Men efter det var det bara att gå igenom dagens tidningar och en veckotidning. Hann med ett korsord och lite spel på mobilen också. Tre timmar tog det, sen var jag klar. Jag upplever en viss obehaglig lukt under insprutningen, som också lever kvar till viss del nu.

Det var inga problem med att få tag på en taxi hem, som det var senast, då bokningssystemet hade brakat. Det är riktigt roligt att åka med en del chaufförer. Man lär sig en hel del om olika ting. I morse gick jag omkring med telefon i handen och väntade på ett samtal från en chaufför, som ville få vägbeskrivning, men plötsligt svängde det in en taxi på gården ändå. När jag kom ut möttes jag av: - Hej, Agneta! Det var en kille som hämtat mig en gång tidigare. Med honom åker jag genom Kårsta och Brottby. :) Han sa att när det gäller strålning, så verkar det ta längre tid att få av sig kläderna än att få själva strålningen. Det ska bli intressant att se.

Strålning, ja, träffade ju doktorn igår. Där tar det längre tid att vänta i väntrummet, än tiden hos läkaren. ;) Han sa att operationen blir i mitten av januari. 11:e eller 12:e, tänkte han sig. Kan jag inte få ha min födelsedag först, bad jag. Då tar vi väl den 14:e då, svarade han. Äscg, hur kul blir det att fylla år dagen innan operationen :/. Jag undrade om det blir radikalt ingrepp eller tårtbit, och fick svaret att det troligast blir en tårtbit.

Det roligaste var ändå att jag träffade en av mina rumskamrater från Radiumhemmet i väntrummet. Hon har inte bröstcancer, utan där sitter det i tarm och livmoder. Hon ska opereras snart. Hoppas allt går väl, och att hon kommer hem till jul. Kram!

Mitt i allt som händer runt mig, så har jag alldeles glömt bort att körkortet ska förnyas. Idag fick jag bråttom in till Norrtälje för att hitta en fotoautomat. Hittade en på COOP. Visst blir såna kort alltid förtjusande vackra!? Fick iväg det i alla fall, men det lär hinna gå ut innan jag får det nya körkortet. Kan man få något tillfälligt tillstånd av polisen, månne?

Hoppas att jag fortsätter att må bra till torsdag, så att jag kan gå med på jobbets julbord. Det vore trist att missa. Vi ska till Såstaholm i Täby Kyrkby, gamla Höstsol som var åldersboende för skådisar. Senast vi var där hade de ett fantastiskt efterrättsbord. :D

Var inne på Kappahl också. Där köpte jag mig två nya tunikor och lite strumpor. Fick en stor julröd kasse med blixtlås på köpet.

Jag tycker det är trist att jag inte kunde träffa alla glada pensionärer igår på pensionärsfikat på skolan. Men det kommer väl fler år. Jag hoppas ni hade trevligt!

Lev väl!

Orientalisk kotlett

Det är min pappas bravurrätt, och den har vi varit och ätit idag. Rätten består av lammkotlett, tomatpuré, purjolök, ris och vatten. Allt lagas tillsammans i en gryta i ugnen. Gott!

Såg inte mycket av Idol i kväll, utan somnade gott i min sköna stol. Klarade första låten med Tove, sedan missade jag det mesta fram till sista låten med Erik. Jag är inte lika begeistrad över Erik, som juryn verkar vara. Tycker han oftast tar i för mycket.

Nu har vi satt igång ljusen i buskarna. Vad fint det är med ljusen i vintermörkret! Nu kan jag ju till och med se hundarna, när vi går ut på kvällen. :)

Fötterna är fortfarande svullna, men för övrigt mår jag ganska OK just nu. Ett par dagars frist till nästa omgång.

Ny biverkning

Härom kvällen, när jag satt vid datorn, kände jag hur fötterna stumnade till. Kikade ner på dem och såg ett par elefantfötter. De var hur svullna som helst. Svullnaden gick inte ens ner under natten. Den här natten fick jag springa och kissa ett par gånger, så i morse var de tillbaka till det normala...för en stund. Nu när jag har gått omkring på dem, så har de svullnat igen, men inte som härom kvällen. Läste igenom biverkningslistan och där stod mycket riktigt risk för svullna ben, fötter och händer. Händerna har inte drabbats, vilket är något att glädjas åt. :)

En dag med solsken har vi också. Visserligen växlande, men det är skönt när det är högt i tak. Förbereder för dagens gäster. det ska bli trevligt att träffa folk. ;)

Inger har åkt iväg med pensionärer för att äta julbord på Rosella (Kappellskär - Mariehamn), så vi har Kajsa här. Just nu ligger alla tre hundarna trötta på golvet efter låmgpromenad och lek med Mats. Han åker strax iväg till jobbet och återkommer inte förrän i kväll någon gång.

Njut av solen! :)

Festivitas

Vad underbart det var att få hem gäster utan att behöva bry sig om att laga maten. Vi blev serverade en härligt god skaldjurssallad med en smarrig dressing. Till det bjöds baguette och/eller rostat bröd. Efterrätten var dels en hembakad rabarber/äppelpaj, dels en sån där god fryst mandeltårta.

Det var kul att se alla igen. Erika hade med sig sin pojkvän, som jag trodde var kvar i Spanien. Det blev en överraskning. :)

Igår hade vi åter besök. Nu var det en av Mats gamla kompisar, som bor i Södertälje. Han sov över och åkte hem i förmiddags.

Idag åkte jag in till Rimbo och lämnade blodprov nummer tre den här perioden. Det fjärde ska jag lämna på måndag, då jag också ska besöka min läkare innan nästa behandling, som sker på tisdag. Bara två gånger kvar...

På torsdag kommer några vänner från skolan på besök. Det ska bli kul!

Skönt att ha några dagar då jag mår riktigt hyfsat! :)

Stämning och stök

I morse klev jag upp redan halv sex och fortsatte med julstöket. Jag rensade undan alla högar som hamnat på köksbordet, la på en ny röd textil vaxduk och dukade fint med tända ljus. Det blev en riktigt trevlig frukost. Vad skönt det är att slippa den äckliga smaken i munnen!

Igår hade jag ont i vristerna, särskilt den högra. Vet inte om det tillhör biverkningarna eller om det är reumatiskt. Det småvärker lite idag också.

Igår var Inger och jag på en liten julmarknad vid en blomsterträdgård i Finsta. Jag köpte inget pynt, men en vacker rosarödvit grenad julstjärna, en minijulstjärna och en minien. Vad underbart det var att se solen igen! :)

Jul och orkidé

Jag börjar med orkidén. Det här var ännu en sån där dag, då jag fick gå och gissa vem jag skulle få blommor ifrån. Jag lyckas aldrig gissa rätt. Roligt är det i alla fall att gå och fundera på det. Blombudet kom vid 6-snåret och hade med sig en underbar vit orkidé. Från vem? En av mina gamla kolleger och vänner, som nu bor en bit norrut. Tack! :)

Idag har vardagsrummet fått sig en duvning inför jul. Det är tur att jag har en sån hjälpsam svärmor, för själv hade jag inte orkat. Jag står för plockandet och utsättandet av julsaker, samt upphängning av en och annan gardin. Strykning av de sistnämnda också.

På söndag kommer min bror med flickvän och kanske också min brors systerdotter. Ja, hon känns som min också, minsann! :) Erika bor normalt i södra Spanien, så det gäller att passa på nu när hon är "hemma". Tuff tjej, hon är Sveriges snabbaste kvinna i kitesurfing, och det är därför hon bor i Spanien.

I morgon hoppas jag på att få se en skymt av solen. Visserligen är november oftast en grå månad, men nu går det väl till överdrift. Inger och jag ska också åka till en julmarknad i en närbelägen handelsträdgård. Nytt för i år. Det ska bli spännande att se vad man kan hitta där.

Har sett på Idol, och somnade bara en kortis. Jag vill se Calle och Tove i final. Håller ni med?

Ut på det gungande hav

Jag fixade trippen till Eckerö. Inte var min form den bästa, men jag fick lite nya intryck. Vi åt viltbordet på utvägen, och det var behagligt tomt i restaurangen. De första fiskrätterna var trista. Jag tyckte fiskarna, som forell och sik, var torra och tråkiga. Räkorna likaså, och de brukar vara en höjdare. Det blev bättre, när viltköttet dök upp, Godast var vildsvinsköttet och en mandelforell, som till skillnad från de andra fiskarna var varm och härligt mjäll. När det var dags för dessert, var det fullt i Hytteman, men lite glass och hjortronsylt slank ner. Tilläggas ska väl också att jag fortfarande har en olustig smak i munnen. Precis när jag äter något är det OK, men strax efter, så kommer olusten tillbaka.

Det var pappa som bjöd mig och Inger på maten, jag stod för bilskjutsen och Inger för drycken. Det kan man kalla samarbete. :)

Det var lika luftigt och tomt i taxfreebutiken. Senast jag åkte i somras, var det så fullt att det bara att vända och gå ut igen. Det fanns inte en chans att hinna fram till kassan innan båten la till. Jag köpte några vinflaskor till vinstället och en Blossa glögg.

Idag var jag optimist och tänkte att det kunde vara trevligt med ett besök i Norrtälje. Jag skulle ta blodprov idag, så då kunde jag besöka sjukhuset. Men det var inte en bra dag. Jag är trött, magen känns obekväm, men det kommer ingenting och jag hade svårt att uppbåda något större intresse. Inger var med förstås, och vi började i två skoaffärer. Hittade ingenting jag ville ha. Vi avslutade med ett raskt besök på Ö&B, där jag hittade ett par små tomtar och en dricka. Jag var så törstig att det kändes som om tungan klibbade fast i gommen.

Nu är det skönt att vara hemma igen. Går nog och sover en stund.

Några jobbiga dagar

Det stod att man kunde få antingen förstoppning eller diarré, jag fick förstås diarré. Bara sur vätska som fräter i ändan. Ibland gör det så ont att jag i det närmaste skriker. Mats, min ängel, var snäll och skyndade till apoteket och skaffade lite lindring i form av stolpiller och en bedövande salva. Lite hjälper det, men inte helt.

Till det har ett visst mått av feber återkommit samt muskel- och ledvärk. Det påminner starkt om växt-/träningsvärk. Jag har fortfarande metallsmak i munnen också. Är det ingen som vill byta med mig? ;)

Inger kom hit idag också. Hon har gått långvarv med hundarna i två dagar nu, eftersom Mats haft längre dagsturer. När hon kom tillbaka, så fick jag plötsligt fart och satte igång med saffransbullebak, morotskaka och köttfärsbiffar. Vi kompade i köket och faktum är att pirret i kroppen hölls stången. Däremot var handen alldeles våt, när jag drog den över mitt kala huvud efteråt. Och trött blev jag. Värmer en vetekudde och lägger på mina skvattiga ben. Det hjälper för stunden. Jag önskar bara att den vore större, heltäckande eller så. ;)

I morgon kommer jag antingen att stanna hemma med hundarna eller åka på viltbord till Eckerö. Det beror förstås helt och hållet på dagsformen, men visst vore det kul att komma ut och göra något annat.

Hostar mindre

Ja, idag har jag inte hostat alls, peppar, peppar. Och tempen var 36.6 i morse. Skönt!

I stället har jag fått en sån där otäck metallsmak i munnen igen. Bläh! Och jag har omgångar då det bara skriker bak i ryggen, troligen av sur mage, som vandrar genom tarm och strupe.

Läste i morgonpressen om de nya direktiven hos försäkringskassan. Nu räknas man visst inte som sjuk om man har cancer heller. Vad gott det är att veta att skrivbordsnissarna på försäkringskontoren vet bättre än läkarna. Det var en intervju med en lärare, som tvingades tillbaka på heltid, innan hennes läkare tyckte att hon var mogen för det. Passade det inte, kunde hon ju alltid ta ett jobb som spärrvakt...eller säga upp sig och bli arbetslös. Nu jobbar hon heltid och känner hur krafterna rinner ur henne. Vart är vi på väg?

Jag har jobbat lite idag. Jag försökte mig på att göra hallonkola. All den fina röda färgen försvann, och jag vet inte hur den smakar, men det är en början på julförberedelserna.

Idag fick Mats ta min bil på morgonen, för hans har inga vinterdäck än. På morgonen kom det också ett kort men ymnigt snöfall i Tullen. Inget som stannade kvar dock.

Jag har fått undan det mesta av sommarsakerna nu och efter lite dammtork, så kan julen börja komma på plats. Mats rapporterade just att han torkat av de högsta hyllorna. Ibland är det skönt att vara två. :) Det går inte fort, men jag är ju ute i god tid, så förr eller senare är det klart.

Första omgången av andra halvan

Jag är nog gjord av ont krut, för jag verkar inte få de värsta biverkningarna. *fingers crossed* Igår fick jag första omgången av antikroppar. Tiden för att spruta in själva medlet var bara 1,5 h, men sen fick jag lov att stanna kvar till tre på eftermiddagen, alltså totalt sex timmar. Detta för att se att jag inte drabbades av någon frossa eller andra problem. Jag var bara trött och somnade ett tag innan lunch. Lunchen fick vi (ja, Mats var med) gå och äta i serveringen. Sen eftermiddag kom det in en äldre kvinna på rummet, som hade stora problem med att få i sig mat. Hon hade mått ordentligt illa och hade ingen aptit. Det kan vara så olika. Jag har fått en riktig dunderkur, har jag förstått, men ändå klarat mig från de allra värsta biverkningarna. Vi får se vad som händer om några dagar, för då kommer antagligen led- och muskelvärk, som kan sitta i några dagar. Jag har fått en särskild värktablett att ta till om Alvedonet inte hjälper. Igår fick jag också en nescessär med handkräm, nagelsförstärkare, nagelbandsolja och en nagelfil. De ser verkligen till att vi ska klara oss så bra som möjligt. :)

Idag fick jag det nya cellgiftet. Jag bad att få sitta upp, för jag blir så fort trött i ryggen på sängen. Men det fick jag inte, för första gången vill de ha en i sängen ifall man reagerar med yrsel eller andningsnöd. Jag var lydig till dess mesta tiden hade gått, men satte jag mig upp på sängkanten. Jag kände inte av några konstiga biverkningar. De första tjugo minuterna hade jag hela tiden någon som satt hos mig.

Det gick bra med taxi till sjukhuset idag, men när jag skulle hem, så brakade färdtjänsts bokningssystem ihop. Till sist fick jag ta en taxi på gatan och be om kvitto, så får vi skicka in det och be att få pengarna tillbaka. De andra gångerna jag åkt har slutsumman slutat på runt 600 kronor, men idag lyckades taxichaffisen komma upp i 911 spänn! Jag undrar hur det gick till? Igår åkte vi med en kvinna som blev väldigt osäker på 70-vägar. Hon använde inte heller helljuset på våra mörka vägar utan belysning. Jag hoppas hon tog sig hem helskinnad.

Nu har jag packat upp två kistor med julsaker. I morgon får jag börja packa ner sommarsaker i dem och sen är det bara att börja pynta. Ja, till dess Mats plockat ner övrig jul från vind och garderober. Idag har Mats hängt upp lite slingor i buskarna och i kväll ska vi tända dem och se hur det ser ut. Det är en hel del lampor som verkar dö mellan säsongerna.

Nu är det dags att gå och ge djuren mat. Smaklig måltid önskar jag er också!

Ett par dagars tystnad

Jag har inte varit ute på datorn så mycket, och har just inte haft någonting att skriva. Febern håller sig mer dämpad, men jag har hostat en hel del. Jag kan inte avgöra om det är min gamla hosta som blivit värre, eller om det är en reaktion på sprutan. Igår fick jag frossa en stund på eftermiddagen och huvudvärk. Men den gick över med hjälp av alvedon. Idag har jag hostat mindre, tack och lov.

Däremot lyckades jag inte hålla mig vaken hela Idol. Somnade efter de fyra första och vaknade lagom till utröstningen. Jag blev något förvånad över att se Mariette där. Men det löste sig ju. Rabih har jag velat ha bort länge - tycker han är för enahanda. Not my cup of tea.

Idag ska Mats ut på galej och träffa gamla kompisar. Själv ska jag försöka få fram så mycket jul som möjligt, medan jag fortfarande har lite ork.

Fasiken vad grått det är idag. Jag tittade ut och trodde dagen gått fort och blivit sen eftermiddag, men då var klockan bara 12. Jag har ganska dålig koll på tider och dagar. Det är bara sjukhusdagarna jag måste hålla rätt på.

Stekte pannkakor till lunch, vilket både hundarna och jag gillade. Mats är inte lika förtjust i det, stackarn. ;)

Njut av helgen!

PS Läste några kloka ord i en tidning: "Om du vill att dina barn ska vilja arbeta och tycka om att arbeta i framtiden, så ska du inte alltid framhålla hur skönt det är att det är fredag och sucka över måndagar" :D

På galej

Man får ju inte vara dum. Eftersom jag hade en ganska sen eftermiddagstid till vaccineringen på Danderyd, så ringde jag upp en gammal kollega och vän och undrade om hon hade tid att bjuda mig på lunch. Det hade hon, så jag hade några väldigt trevliga timmar där. Jag har inte sett hennes "nya" lägenhet förr, fast hon bott där några år nu. Så kan det vara ibland. Jag blev bjuden på god kyckling i sötsur sås med ris. Mums!

14.35 skulle jag vara på plats för att få min spruta. Jag stod i valet och kvalet vid p-automaten och undrade hur lång tid jag skulle betala för. Med lite beräknad sentid och sen 2 minuter för sprutan, så betalade jag för en halvtimme. Jag slog mig ner i väntrummet och väntade...och väntade... och väntade. När det gått en kvart gick jag fram och undrade tiderna gällde, men fick svaret att de hade så många att spruta. Vete 17 om de hade gett tider till alla. Det var bara att fortsätta att vänta. 14.59 gick p-tiden ut och 15.05 kom jag in. Sprutan tog bara ett par minuter, men sen skulle jag sitta ner och vänta i tio minuter om jag skulle drabbas av någon akut reaktion. Som tur var fanns det inga p-vakter i arbete den här eftermiddagen, så det var lugnt.

Nu är jag hemma igen och väntar på att Mats ska komma. Efter två dagar av fläskfilé och ugnsstekta rotsaker (igår med en delikat svampsås också) blir det panerad fisk med mos och rivna morötter idag. Inte så illa det heller. :)

Tjingeling!

Snabbt läkarbesök

Jag har hittills inte fått komma in i tid till min läkare. Han brukar vara tio minuter sen. Och när man väl kommit in, så får jag ungefär 15 minuter. Idag var det jag som fick informera honom om gårdagens mammografi, för han hade inte fått några uppgifter om det ännu. Vad gäller den förstorade lymfkörteln, så sa han att cellgiftet brukar bita snabbast på den, så han var inte förvånad över att den försvunnit.

Jag frågade också lite om kommande biverkningar, och blev lugnad. Det blir nog inte så farligt, som det såg ut att kunna bli...hoppas jag.

Sedan undrade jag över hur det kommer att se ut efter nyår, då nuvarande sjukskrivning går ut. Måste ju kunna förbereda skolan på framtiden. Då fick jag veta att i januari ska jag operera bröstet ( ser jag inte fram emot) och sedan ska jag strålas i fem veckor. Han trodde att det var rimligt att jag i april kan börja jobba 50% (dvs 40% för mig) i en månad för att sedan gå upp på heltid om det verkar funka. Jag har just skrivit en fråga till facket om jag har rätt att ta ut jul- och sportlov i efterhand. Jag har för mig att man kunde göra så förr. För det ska gudarna veta, att även om jag "bara" går hemma, så inte är det semester.

I morgon är det vaccineringen som väntar.

Jag har fortfarande förhöjd temp på eftermiddagarna.

Mammograferad

Mammografi är väl inte den roligaste uppfinning som uppfunnits, men den fyller väl sin funktion. Efter att ha klarat av ett antal bilder, så var det sen dags för ultraljud. Där konstaterade läkaren att min knöl minskat och att den förstorade lymfkörteln inte fanns att se längre. Eftersom de aldrig tog ett stickprov på den, så kan den ha varit förstorad p g a någon infektion och behöver inte alls ha varit en dottersvulst. Det låter skönt! :)

Jag körde själv idag. Måste få känna att jag klarar något på egen hand. Stannade till vid ICA i Brottby och handlade lite på hemvägen.

I morgon är det läkarbesök som gäller.

Samma lika

Feberfri på morgonen och sen upp emot 38. Snuvan har kommit tillbaka, börjar kännas som bihålor. Ska nog skaffa en Nezeril eller liknande, som lättar upp i näsan.

Igår fick jag telefonsamtal från blomsteraffären igen. Det var nya blommor på väg. Det gav mig lite trevlig sysselsättning att försöka lista ut vem de var ifrån. Lyckades inte, men vad härligt det var med lite nya blommor i huset. Den här gången kom de från en släkting till mig. Tack! :D

Såg en stund på bröstcancergalan. Det som grep mig mest, var tjejen som fick sin sista behandling. Tänk att få känna den glädje hon kände då! Såg att hon hade en annan lösning på slangen in i blodkärlet. Den gick ju direkt in i armen. Min måste de operera ut igen. Å andra sidan, så hade hon inte samma behandling som jag, för jag ska ju fortsätta med antikroppar i ett år till.

Idag ska Mats och jag åka till mammas grav och sätta blomma och ljus. Mats besökte sin pappas grav i Uppsala igår. Mamma ligger på Norra kyrkogården, så det blir en liten utflykt.

Nästa vecka har jag en del att göra. Måndag - mammografi, tisdag - läkarbesök, onsdag - vaccinering och fredag - blodprov. Ni ser att jag är väldigt upptagen, eller hur!? ;)

Så går det upp, så går det ner...

Igår tyckte jag att jag kände mig hyfsad på förmiddagen. Jag hade dryga 37, men inte värre än att jag satte igång med att förbereda julen. Jag började diska de gröna och röda glassakerna jag har framme, så att de kan plockas undan till jul.

Inger hade sovit över, för hon skulle till Uppsala och sin ögonläkare på morgonen. När hon kom hem började jag känna mig lite låg. Satt bara och glodde på TV-burken. Sen bara kände jag att jag behövde gå och sova en stund. När jag vaknade hade jag frossa och tempen var nära 38. Bara så där...helt plötsligt utan förståelig anledning. Under kvällen, med hjälp av Alvedon, sjönk tempen igen. Mats var en ängel och fixade till en köttfärssås till middag.

Idag ligger tempen runt 37,4, så nåt är det som inte är som det ska. Men jag känner mig ändå bättre. Tills jag la ut räkningarna! Då märktes det hur mycket mindre jag har att leva av varje månad.

Det är i alla fall skönt att det är ljusare ute. Man blir gladare av det. Jag fick lov att fylla på i fågelhusen, när jag var ute med hundarna, för där var det alldeles tomt.

Igår hände det något sorgligt. Plötsligt small det till på altanen och jag såg i ögonvrån hur en fågel flög in i ena fönstret. Ibland klarar de ju sig, men fast jag tog upp den och värmde den, så rörde den sig ingenting. Jag la den på ett skyddat ställe och där ligger den än. Tvärdöd. Det var en av våra goa pilfinkar.

Sämre igen

Från att tycka att livet höll på att vända till det bättre, så slog magen till igen. Jag blev åter febrig och sur, sur, sur. Lever på Omeprazol nu. Jag inser att det är något jag måste stå ut med, men ibland tar det emot.

Idag är det något bättre, men inte fullt ut. Jag låter kanske gnällig, men jag vet inte vad jag ska göra för att bli av med den äckliga smaken i munnen och slippa magsyrehostan. Bara att avvakta, förstås!

Snart kommer Inger, min svärmor hit, och hjälper mig att gå ut med hundarna. Mats jobbar heldag idag, så han hann inte med något långvarv.

Tänk att det är vecka 44 redan. Tiden går trots allt ganska fort. Jag önskar allt skolfolk några sköna lediga dagar. :)

Bättre idag

Framför allt märks det att jag inte har någon feber längre. Det är skillnad att vakna med 36,6 och sen inte komma upp i mer än 36,8.

Även smakmässigt blir det bättre, om än inte helt bra. Har kommit på att det sitter fint med rivna morötter.

Fick ett litet arbetsryck idag, så jag bäddade rent och stoppade lakanen i tvättmaskinen. Mats satsade på tända ljus i vardagsrummet på kvällskvisten, vilka gav ett varmt och mysigt ljus.

Glöm inte att ändra tiden!

Värsta dygnet hittills

Satt uppe länge i natt med sura uppstötningar och lätt illamående. Till det kom sen mer och mer den där olustiska metalliska smaken. Så småningom blev jag lite hjälpt av Omeprazol och kunde somna framför TV:n på soffan. Ville inte gå in och störa Mats, då jag inte kunde låta bli att stöna lite då och då.

Det sura har inte varit så surt under dagen, och jag kan äta, men jag har inte så stor behållning av smak och doft. Det är tur att det är övergående.

Så den här dagen har varit lugn. Jag har slumrat lite av och till och tittat lite på TV. Så mycket mer har jag inte orkat. Nu har kvällen avslutats med hundarnas sista utevarv. Det var ju riktigt skönt ute, trots lätt duggregn.

Mats har dekorerat rosträdet på gaveln så fint med röda lysande fåglar. Vad mycket det betyder i mörkertider! Idag fick vi förresten fram det första julpyntet. Jag har köpt in en paradhylla och den fick sin julparadhandduk på redan idag. :)

Tredje behandlingen avklarad

Så nu är jag nästan framme vid halvtid. Idag fick jag i mig allt på två timmar, i stället för tidigare tre. Jag hade ny ung gullig sköterska som var snabb i svängarna. Jag åkte in på egen hand idag med hjälp av sjukresekortet. Det gick bra, men jag var lite orolig att taxin inte skulle komma i tid i morse. Trots dimma kunde jag lotsa fram chauffören, så att han bara fem minuter sen, och den felmarginalen hade jag svängrum för. Han tog vägen över Närtuna och Kårsta och ut vid Brottby, för han var van vid den vägen. Det visade sig att vi nog tjänade in hela fem minuter. :) Trevlig väg att åka, om än något krokig.

Fram till nästa behandling ska mycket ske. Det blir blodprov, läkarbesök, vaccinering, mammografi och ultraljud, samt en trolig ny hjärtundersökning inför antikropparna. Dessutom så ger man inte antikropparna och nästa cellgift samtidigt, utan det blir två dagar i rad.

Jag fick också några broschyrer som visar på kommande biverkningar. När det gäller antikropparna, så ska det inte var så mycket biverkningar på det stora hela, men så här säger de om starten:

Vid första infusionen är det vanligt med influensaliknande symtom som frossa, feber, illamående och andningssvårigheter. Om du upplever svårare influensasymtom eller symtom från hjärtat eller lungorna såsom andfåddhet, hosta, svullnad i ben eller armar eller hjärtklappning är det viktigt att du genast säger till. Då kommer man genast att stoppa infusionen och ge dig lämplig behandling. När symtomen mildrats eller helt försvunnit kommer din läkare att besluta om infusionen ska fortsätta.
Om symtomen återkommer eller uppkommer efter det att du kommit hem eller om du observerar några biverkningar som inte nämnts här bör du omedelbart kontakta din läkare.
Hjärtproblem kan ibland förekomma och kan evenuellt leda till hjärtsvikt. Därför kommer du att få kontrollera ditt hjärta innan och under behandlingen med Herceptin.

Ja, så ser det ut den första dagen av nästa behandling. Innan den ges ska jag ha ätit två Alvedon och en allergitablett på morgonen. Dag två sätts det nya cellgiftet in. Det heter Taxotere (det jag tagit nu kallas FEC och består av tre delar). Där finns det också en fin lista över biverkningar:

• Minskat antal vita blodkroppar (samma som nu)
• Feber (samma som nu)
• Håravfall (samma som nu med tillägg att nu ryker också ögonbryn och fransar)
• Rodnad och svullnad i handflator och under fotsulor vilket leder till att huden fjällar
• Svullnad av händer, fötter och/eller ben
• Viktökning eller viktminskning (får man önska?)
• Domningskänsla, myrkrypningar och/eller värk i leder/muskler
• Trötthet och aptitlöshet
• Nagelförändringar med pigmentförändringar och ömhet (kan motas med fingerbad i iskallt vatten under behandlingen. Brrr!)
• Illamående och diarré (Den här vändan varnade de för förstoppning, vilket jag inte upplevt, men diarré - då blir det väl vattenbad ;))

Men, det är BARA nio veckor av detta h-e. BARA!!! Någonstans inpå det nya året ska jag nog långsamt vakna till liv igen. Jag tror det är bäst att jag börjar plocka fram julen när jag mår som bäst den här vändan, för vem vet vad jag orkar sen. Men jul måste jag ha att njuta av i vintermörkret, så det så!

Kram, alla!

Lite arbetslust

Idag har jag bokat taxi till sjukhuset i morgon. Hoppas den hittar fram, så jag hinner i tid. Det är rätt fascinerande att man beställer den från någon som sitter i nåt baltland.

Jag har också bokat distriktssköterskan, så att hon kan ge mig sprutan på onsdag.

Sedan åkte jag in till Rimbo för att lämna blodprov. Det gick snabbt och det behövdes bara ett stick den här gången. :) Sedan var jag djärv och gick in på Konsum och handlade. Jag laddade upp med några enportionsrätter att ta till när inget annat står till buds och jag saknar lust att laga till något själv.

När jag kom hem, så for en liten arbetsdjävul i mig och jag satte igång att sy ett kuddöverdrag till soffan och en liten kasse. Sen tog orken slut. Men det var kul att vara kreativ en stund. Det är ju synd att det är dags för nästa behandling redan i morgon, när jag nu börjar känna mig lite piggare.

Jag har också försökt ändra vår position på hitta.se. De har placerat oss en bra bit från där vi bor, bortåt Vängsjöberg vid Gottröra. Jag följde instruktionerna, men när allt var ifyllt, och skulle skickas iväg, så fick jag upp ett felmeddelande. Jag försökte igen, men fortfarande felmeddelande. Jag startade om sidan, men samma felmeddelande kom upp. Då skickade jag ett mail till dem via ett formulär och får detta till svar:
Vi vill att du ändrar via vår hemsida.Vi har inte hört att någon annan får felmeddelande när de ska skicka sina ändringar, så vi ber dig pröva igen.
Och sen kommer en beskrivning på hur man gör. Blir man trött eller blir man trött?

Det händer inte så mycket...

... så jag har inte skrivit på några dagar. Snuvan börjar ge vika, men jag får fortfarande irriterande rethosteattacker. Tempen ligger fortfarande en bit över 37, så jag tar det lugnt. Igår var jag i alla fall på middag hemma hos svärmor. Den här gången bjöd hon på en god kycklingryta med ris och en spännande dessert som bestod av glass med toscatäckta ananasringar.

Själv lagade jag två köttfärsrätter igår. Dels en självkomponerad chili con carne med både vita bönor i sweet chilisås och svarta bönor, dels en köttfärssås, som jag idag gjorde en pastagratäng av. Mums, god! :)

Mats har börjat gå mer än tidigare, för han vill komma först till Berlin. Det är hans jobb som har utlyst en tävling. Den som först når 81 mil får presentkort på en resa till Berlin. Så nu går han ständigt med en stegräknare på sig, och duktig är han vilket hundarna är glada för.

Min syster har sytt ett nytt huckle, som jag kan använda. Nu är jag riktigt välbeställd med två peruker, en stickad mössa och två hucklen. :)

Läkarbesök

Idag har jag varit på läkarbesök igen. Förkylningen får ha sin gilla gång, liksom en infektion i ögat. Sedan kände han på mina knölar. Den i armhålan har minskat betydligt och även den i bröstet visar på klar tillbakagång. Där finns fortfarande en hård kärna, men runt om har den luckrats upp, eller hur man nu ska uttrycka det. Det låter väl positivt!? :)

Vi kom in lite på hur det blir efter den här behandlingsomgången. Nästa gift kommer mer att slå ut kroppen i stort, förutom ögonbryn och fransar. Jag kommer att bli tröttare. Mer exakt information kommer jag få av sjuksköterskorna innan det drar i gång.

Jag körde själv in till Danderyd. Det var riktigt skönt att komma ut. På hemvägen slank jag in på Roslagsstoppet och handlade räkcrêpes till lunch och kanelbullar till eftermiddagen. Kan själv! :D Det brukar ju inte vara så mycket folk där, så jag slog till.

Mats har just åkt iväg till jobbet och Inger sätter tulpanlökar. Idag är det ju riktigt fint höstväder, om än lite kyligt. Annat var det igår morse, då världen blev alldeles vit ett kort tag.

På måndag ska jag lämna blodprov igen och på tisdag är det dags för den tredje omgången - den sista med det här giftet.

Första snön

Inte var det så mycket, men när jag luftade hundarna vid niotiden, så var det mer snö än regn i luften. Jag fick till och med borsta av hundarnas ryggar innan vi gick in igen. Nästa gång jag gick ut var det strålande solsken, men kyligt.

Idag hade jag 36,5 på morgonen. Det låter allvarligt, eller hur!? ;) Pappa ringde och sa att de ska börja spruta i Rimbo den här veckan. Jag vidarebefordrade det till Inger, som också ringde. Hon fick veta att det är först nästa vecka de börjar. Tänk om A och B hade samma svar att ge. Själv ringde jag min kontaktsköterska på Danderyd, bara för att få veta att hon var fullbokad resten av dagen, fast de har öppet till 15.30. "Var vänlig och återkom nästa vardag".

Idag borde jag göra något nyttigt, som att tvätta t ex, men vet ni, igår lagade jag till middagen och då gick tempen upp till 38. Det är nog inte tillrådligt att syssla med såna där nyttiga saker. ;)

Bättre, men inte bra

Idag hade jag 36,9 på morgonen och inte mer än 37,4 mitt på dagen. Det var ett framsteg! :) Men jag känner mig trött och lite less på situationen. Jag vill ut i världen!!!

På torsdag ska jag på läkarbesök inför nästa cellgiftsomgång. Jag undrar om de kommer att spruta mig då. Annars vet jag inte när det ska finnas tid till det. Nu har jag visst ändå ett kortvarigt skydd genom att jag varit förkyld.

Idag började jag på sjätte delen av Jo Nesbös deckarserie, Frälsaren. Jag tycker de blir bättre efterhand. Det var Mats som snubblade över den senaste boken först. Sedan dess har alla hittills utkomna böcker landat i vår bokhylla. Mats väntar ivrigt på att hans senaste ska komma ut i Sverige.

Har jag berättat att jag nu fått ett sjukresekort? Det underlättar, för nu kan jag ta mig till läkarbesök och behandlingar utan att vara beroende av någon annan. Det kostar 140 kronor/resa och blir frikort efter tio resor. Jag upprepar - vilket fantastiskt land vi bor i!

Carpe diem!

Middag borta

I kväll kom jag äntligen ut en stund. Svärmor bjöd på kålpudding, och vem tar inte chansen till att bli bjuden på middag! ;) Busfröet Kajsa, Ingers unghund, blev överlycklig då bästa buskompisen Joker dök upp.

Innan dess dök blomsterbudet upp. Tack alla ni på skolan för den fina blomman!

Jag måste erkänna att jag slumrade till under Idol, så jag missade några deltagare. För min del får gärna Rabih åka. Jag har svårt för hans röst. Nu sitter Mats och ser på en Wallander, medan jag förkovrar mig vid datorn.

Uschias, då!

Bakom växthuset står det sargade plommonträdet

I natt var det svårt att sova, för lilla ischiasnerven slog till igen. Så fort jag rörde mig det minsta, så skrek det i mig. Det slutade med att jag satt och småslumrade i min härliga reclinerstol. Det är ju tur att jag inte måste vara pigg och alert. Vill jag slumra en stund, så gör jag det. :) Jag var i alla fall feberfri på morgonen.

Desto roligare var det, när Mats kom in med dagens post. Jag hade fått ett stort kuvert! :) Jag såg att det var från skolan, men vad...? Det var en talbok med Lill Lindfors och Agneta Lagerkrantz, där de samtalar om ett otal livsfrågor. Jag har redan lyssnat på den första av nio skivor. Tack, kära arbetslag!

Det är förresten tur att jag inte är speciellt förtjust i alkohol, för det ska man inte nyttja under den här tiden. Jag kan ju gilla en söt och god drink ibland, men gillar ju varken vin eller öl.

Jag ringde vårdguiden i morse, för att höra om influensavaccinationen. Fick fortsätta till Danderyd, där jag fick veta att de ännu inte fått tillräcklig information för att kunna sitta ner och schemalägga sprutandet. Om det ska ha den minsta verkan på mig, så borde jag få den nästa torsdag. Sen kommer ju en ny omgång gift, som slår ut försvaret. Det är mycket att hålla rätt på, minsann.

Jag läste i DN ute på nätet igår att man har kartlagt samtliga delar av den DNA-sträng som finns i de vanligaste bröstcancerformerna. Nu kanske det inte dröjer så länge innan man kan skräddarsy medicin. :D Nobelpriset nästa!

http://www.dn.se/nyheter/vetenskap/brostcancergatan-narmare-sin-losning-1.969696

Det ringde just. Nu sitter jag än en gång och väntar på blommor från Zandras blomstershop i Rimbo. Det här ser ju ut att bli en riktigt trevlig dag! :D

Trevlig helg!

Mindre host och snörvel

Det blir bara bättre, åtminstone vad gäller förkylningen. I stället har jag lyckats peta hål på en plita på armen, så att det blivit infekterat. Ja, jag vet att man inte ska, men så plötsligt är jag där med fingrarna och petar, utan att tanken hinner med. Skulle ha varit snabbare med att täcka över med plåster. Jag har dock inte åkt upp i temp över 38, så kroppen verkar kunna slå tillbaka själv. Jag har nog aldrig tagit tempen så ofta, som under den här perioden. Man måste ha koll!

Ännu en härlig dag i Tullen. Vilken höst vi har! I morgon ska jag kolla om de sista plommonen överlevt frosten. Sommarens blommor är nu borta. Det som fortfarande lyser upp i ett par rabatter är perenna kärleksörten och sköldpaddsblommor. De är ju alltid sena.

I kväll ska jag se upplösningen av Halvåtta hemma hos mig. Det är roligt att se på, tycker jag. Jag gillar Helge Skoogs dråpliga kommentarer. Har svårt att tänka mig att själv stå där i rampljuset, men i fjol var en av Mats ungdomskompisar från Uppsala med. Det blir ju alltid lite intressantare när man har anknytning till personer som deltar.

Födelsedag i Tullen

Idag fyller Molly sju år. Det firade vi med vispgrädde på maten. Gissa maten försvann fort! :) Hon fick en fotboll av sin snälla "moster" också. Bollar är det bästa hon vet...förutom långpromenader.

Vilket perfekt oväder, startar efter sista utevarvet och tar slut innan första morgonvarvet. Det var ovanligt att se att det var 10 grader mitt i natten.

Jag dras fortfarande med förkylningen, men den går åt rätt håll. Tempen i morse var 37,4. Slemhinnorna känns lite bättre, men i stället har jag fått reaktioner i skelett/leder. Det känns som om jag har växtvärk från ryggslutet och neråt. Snart ska väl den här periodens biverkningar vara över. Ser fram emot tredje veckan, då jag förhoppningsvis får känna mig någorlunda normal igen.

Nu ska jag ut och beställa varor från Jotex. Det är ju snart jul och lite nytt vill jag ha i år också. :)

Det vänder

Idag har jag inte haft över 38, det har hållit sig runt 37,5 och det känns bra. Förkylningen är också i avtagande, även om jag både hostar och snörvlar en hel del fortfarande. Nu börjar Mats också känna av den. Jag sprider mina gracer! Vad gör man inte för att behålla honom hemma. :)

Vi spelade TP på datorn i kväll. Mats gick ut hårt, men jag kom ikapp och gick om. Det gäller att ha tur med de rätta frågorna.

Just nu känner jag av slemhinnorna i munnen. De känns både torra och lite lätt såriga. Jag har gurglat med Vichyvatten och ätit lingonsylt. Hoppas det känns bättre i morgon.

Jag hann ut med hundarna innan regn och blåst slog till. Hoppas det vänt till i morgon.

Mina värden är inte i topp

Fick just ett samtal från min sköterska på behandlingsavdelningen. Hon kunde berätta att sänkan var hög och att andra värden var för låga. Det blir dock ingen ilfärd in till något sjukhus, såvida inte febern stiger upp mot 39. Annars ska vi höras av i morgon, för att se hur det ser ut då.

Undrar var jag fått bacillerna ifrån. Mig veterligt har jag inte träffat någon som varit förkyld. Min svärmor har jag dock visst lyckats smitta, och också Mats börjar få bomull i huvudet. Inga affärer, inga restauranger... jag har ju "bara" varit i sjukhusmiljöer.

Nu har jag bestämt att jag inte delar med mig av kramar eller handslag till någon som inte är nyspritad, förrän jag är frisk. Hjälp mig att komma ihåg det, snälla!

Host och snörvel, snörvel och host

Igår började jag få feber. På kvällen hade jag 38,1. Efter fyra timmar med över 38 ska jag egentligen ringa in, men jag bestämde mig för att vänta till idag. Jag tror inte att jag fått svinflunsan, utan en vanlig förkylning, som gått från halsont och snuva till hosta. För att vara på den säkra sidan, så ringde jag behandlingsavdelningen i morse och min sköterska där bestämde att jag ska åka in till Rimbo och lämna blodprov och sänka idag i stället för i morgon. Sedan meddelar hon om det är något som måste åtgärdas.

Vad jag saknar mitt hår! Nu när jag är lite febersvettig, så drar det så kallt om huvudet. Fattar inte att det finns de som rakar av sig allt frivilligt! ;) Men man kanske vänjer sig. Och i sanningens namn, så är det ju inte alltid så skönt med svettigt hår heller!

Nu ska jag in i duschen och spola bort lite basilusker och svett, innan det bär iväg till provtagningen.

Ha en bra måndag!

Vilken höstdag!

Klev upp och gick ut med hundarna vid åttasnåret i morse. Frost på marken, strålande sol och en klarblå himmel! Det var en sån där riktig höstdag man bara njuter av. :)

Och nu i kväll, så är månen nästan full. Alldeles nyss såg jag en mångata nere på sjön. Vad glad jag är åt mina omgivningar.

Jag har fortfarande ont i halsen och lite snuva, men ingen feber. Aldrig har väl en ynklig förkylning skapat oroskänslor i mig, som nu. Är det bara en vanlig förkylning? Eller är det svinflunsan? ...Men nej, jag tänker inte jaga upp mig. Lite snuva och halsont ska jag klara av! :)

Inger och Carina åkte in till Uppsala idag. Där kan jag känna att jag nu står utanför. Jag bör ju inte ränna runt i affärer och möta en massa människor, så på sätt och vis känns det som nån sorts friare fångenskap - jag får gå ut och röra mig, men får inte göra vad jag vill.

Igår kom pengarna från Försäkringskassan. Skönt att slippa vänta på dem! :) Tillsammans med lönen från kommunen, så ligger jag 4 000:- lägre än augustilönen. Det fixade jag själv till igår kväll, för jag vann mellanskillnaden på nätbandit! :D

Jag har känt mindre biverkningar den här gången, tycker jag. Jag har ätit helt OK idag och har inte längre metallsmaken i munnen. Det kan förstås svänga igen, men just nu mår jag hyfsat. Äter Omeprazol, då jag redan förra vändan började känna av en begynnande magkatarr.

I kväll blir det förstås Idol. Jag tycker tjejerna har mer tyngd än killarna, med ett par undantag.

Trevlig helg, på er!

Ingen Rimbo marknad

Vaknade i natt med halsont. Jag har ingen feber, men vågar mig inte ut bland folk idag. Jag får sätta min lit på att Mats köper hem något gott eller roligt åt mig. :)

Monica styrde hemåt i morse. I stället har Carina, Mats syster kommit upp från Göteborg för att besöka Inger...och oss. :) De går alla tre runt på marknaden just nu.

Så mycket mer har inte hänt idag. Jag har skördat och plogat på mina farmer.

Det ska bli spännande att se vad som dyker upp i pengaväg från Försäkringskassan i morgon.

Nu står två hundar och tittar på mig. Gissar att de vill ut ett varv. :)

Sprutad och klar

Idag fick sköterskan sätta sprutan i bakarmen i st f i magen. Det kändes mer, mer har kanske bättre verkan. Jag är sååå tålig numera. Det gick åt tre stick bara för att få blod ur mig härom dagen.

Jag plockade ner äpplena ur det enda träd som burit frukt i år och nu står Monica och mosar dem. Äppelmos blir gott till julskinkan. Det är i alla fall ett måste för mig. Mats vill bara ha senap till. Julskinkan får jag nog lov att tjuvstarta med i år, eftersom sista behandlingen är den 22/12.

Nu har de börjat göra i ordning för Rimbo marknad i morgon. Får se om jag vågar mig ut en stund. Vi har ju svärmor på promenadavstånd.

Jag känner inget direkt illamående, har faktiskt ätit kall grillad kyckling med rårivna morötter, men det är tillsammans med den där metallsmaken som dykt upp. Känner också att slemhinnorna i munnen blir lite torra, men det äter jag lingonsylt mot. Tur att jag gillar det. :)

Andra behandlingen avklarad

Jag började med att åka till skolan och lämna lite plommon, som tack för trädet jag fick i 50-årspresent. Eva fick komma ut och ta emot dem, och det var trevligt att se ett bekant ansikte. :)

Sedan åkte vi vidare mot Danderyd. Vi, det var syrran och jag, för jag får ju inte köra själv efter behandlingen, säger de. Den här gången fick jag dela rum. Först med en kvinna som var på sluttampen av sin behandling och mot slutet kom det in en kvinna till. däremellan såg Monica suktande på den andra sängen och önskade att hon fått ligga i den. Jag mer satt upp i min säng och läste tidningar och löste korsord. Mot slutet satt jag på sängkanten. Som jag sagt tidigare, så är ju själva behandlingen ingenting att oroa sig för. Ett stick för att komma in i dosan, sen känns det ingenting mer. Men tre timmar kan kännas lite långt. Monica gick några ärenden till Pressbyrån och Apoteket för att sysselsätta sig.

Medan jag satt i sängen ringde telefonen. Det var Försäkringskassan som ville checka av min lön. Jag undrade när jag skulle få mina pengar och fick veta att de ska komma på fredag. Hurra! Vad skönt att jag slipper ligga ut med pengar, som tydligen många andra fått göra.

På vägen hem stannade vi i Rimbo och handlade kattmat, kyckling och glass. Sedan åkte vi hem och åt jättegod äglköttsgryta, som Inger gjort medan vi var borta. Än är det inget fel på aptiten, tack och lov!

Idag har vi (Monica och lite jag) plockstädat och dammsugit, för distriktssköterskan ska komma hem och spruta mig. Jag tyckte att Mats var jätteduktig, när han gav mig sprutan förra gången, men läkaren tyckte ju inte att den hade gett den effekt den borde. Nu ska ett proffs göra det, men det kan också vara så att jag hör till ett fåtal, som inte reagerar som jag ska på den. Vi har sagt att sprutan kostar 14 000:-, men det var en lätt överdrift - den kostar "bara" 12 654:-.

Jag tog ett varv ner till dammarna i kylig höstsol på förmiddagen. Då åkte en mössa på. Jag är inte alls van vid att det drar kallt om huvudet! Vi hade frost här i natt. Mats fick åter skrapa bilen innan han for iväg i morse.

Nu ska jag ut på nätet och leta roliga plommonrecept.

Den nakna sanningen

Jodå, igår kväll stod jag inte ut längre. De kala fläckarna blev allt fler och det såg inte vackert ut. Det kliade och kliade och jag drog och drog. Till sist beordrade jag Mats att ge sig på skallen med hans elrakmaskin, som också har en hårrakarfunktion. Jag måste tillstå att det var med stor nyfikenhet jag såg hårtestarna falla. Hur många av oss har sett hur vi ser ut utan hår? Skulle jag stå ut med bilden av mig själv?

Till slut var det jag som fick putsa framsidan av skallen. En ny Agneta tittade fram i spegeln, men det var inte så chockartat som jag hade trott. Kunde Nefertite, så kan väl jag! :D

Däremot kändes det inte alls som jag hade trott. Jag tyckte det kändes våtvarmt och klibbigt, och det var irriterande när stubben drogs åt fel håll på kudden. Det drar definitivt mer, så peruk eller sjal blir nog bäst ute. Jag som nästan aldrig använder mössa ens om vintern. Gissa mitt tjocka hår har stått emot! :)

Idag har jag varit in till norrtälje sjukhus för ett siste blodprov innan nästa omgång cellgift, som jag får i morgon. Då var jagiklädd ett vackert huckle, som min syster knåpade ihop idag. Hon hittade ett roligt tyg på loppis igår som hon använde.

Njut av fina höstdagar - det gör jag! :D

Sparar in på hårschampo i alla fall ;)

Akut hårvfall

Ja, nu blir det nog rakning idag. Det kliar i hårbottnen och så fort jag drar handen genom håret, så får jag ett antal hårstrån med mig. Duschen slammar också igen av alla hårstrån. Varför dra ut på det?

Jag satte på mig den ljusa peruken hårom kvällen, och det dröjde faktiskt lite innan syrran reagerade på den. :) Men vi gillar båda den mörkare bäst.

Vilket bra torkväder det är idag. Vi hinner nog torka två tvättar.

Jag har fått lite mer problem med rygg och höfter, vilket gör att jag sover ganska illa och absolut för lite. Hoppas det blir bättre snart.

Nu vankas snart äpplen i ugn. Mums! :D

Igår fick jag en ny oväntad bukett blommor från Sundsvall. Tack! :)

Födelsedag

Idag fyller Mats år. På kortet jag köpte stod det: Du har aldrig varit så gammal som du är nu, men du kommer heller aldrig att bli yngre än du är just nu. Uppmuntrande ord på vägen :)

Monica, min syster, kom upp från Kinna igår. Nu springer hon omkring med dammsugaren, när hon inte hänger tvätt. Det kan man kalla Markservice! :D (Varför Mark med stort M? Hon kommer från kommunen Mark ;))

Vi ska hem till Mats mamma och äta smörgåstårta lite senare. Smaskens!

Nu har jag tre dagar att njuta av innan nästa omgång cellgift.

Här kommer en perukbild:

På vift i stora världen...

... betyder numera att jag besöker sjukhus eller vårdcentraler. Idag var det läkarbesök på DS som stod på tur. Min läkare ville kika på mig innan nästa kur, som är på tisdag. Han armen om mina axlar medan vi gick till hans rum. Hur många läkare gör det? Efter lite småprat om hur jag har mått, så kände han på "söta" knölen. Han höll med om att den minskat något och att den nu var mer elastisk. Det låter ju bra!

Sedan fortsatte jag till KS för att hämta mina kvarglömda kläder. Min närmsta sänggranne hade fått åka hem, vilket jag är glad för, men jag träffade två andra damer, som fortfarande var kvar. Den ena ville inget hellre än att komma hem, medan den andra absolut ville vara kvar, så länge hennes blodvärden var så dåliga. Jag stannade och pratade en stund. Sa sen hej, och fick till svar: Hoppas att vi aldrig ses igen! Ja, inte under de här omständigheterna i alla fall.

På eftermiddagen gjorde jag en biltur till. Vi har lämnat in Mats bil för service i Norrtälje. Det är bäst att passa på att köra lite nu, för snart får jag snällt hålla mig hemma.

Igår satt jag och fyllde i ett papper från försäkringskassan. Att jag ska meddela lön och arbetstider är väl OK, men är det verkligen jag som ska avgöra om jag kan jobba eller ej? Räcker det inte med ett läkarintyg? Vad trött man blir...

Salong Mats

När jag kom hem igår, så började det. Jag körde handen genom håret och fick med mig en tio tjugo strån. Idag var tofsarna större. När jag vaknade hade jag strån som hängde långt nedanför det andra håret. Under hela dagen har jag dragit och dragit, men till sist blev jag trött på det, så jag bad Mats vara lite drastisk. Vi gick ut i trädgården med en sax och Mats började glatt kapa håret. Tofs efter tofs landade på gräsmattan. Molly kikade lite undrande på oss. Det brukar ju vara hon och Joker som blir av med päls på gräsmattan.

Ja, ni ser ju själva resultatet. Så radikalt klippt tror jag aldrig jag har varit, men just nu känns det faktiskt skönt. Ni kan ju själva se att det börjar glesna i hårbotten.

Annars mår jag bra. Det är skönt att aptiten är tillbaka. Det är ett himla snärj bara att hålla koll på "Inte äta inom en timma innan man tar antibiotikan och inte två timmar efter". Nu har Mats gått ut för att grilla hamburgare, men vi tänker inte sitta ute och äta dem - så roligt väder är det inte.

Jag lyckades förresten glömma både min morgonrock och mitt nattlinne på sjukhuset. Klantigt!

Kanske i morgon...

Ronden har varit här. De väntar fortfarande på ett sista utlåtande från en kärlkirurg, men det troliga är att jag faktiskt får lämna KS i morgon bitti. Det ser jag fram emot. :) Behövs det mer antibiotika, så får jag det i tablettform då.

Nu sitter jag här med dropp på armen och väntar på att få äta lunch. Jag har inte kollat vad det blir idag, men det finns säkert något gott att äta. Till luncherna brukar det alltid var en liten efterrätt. :)

Jag ska skaffa mig ett sjukresekort också, så att jag inte alltid behöver vara beroende av Mats eller någon annan. Resorna med taxi kostar 140:-/resa, men efter tio resor är det gratis. Vet ni, jag är glad att jag har betalat in skatt till sånt här under alla år i yrkeslivet. Tack och lov att jag inte är amerikan!

Hoppsan! Nu kom läkaren tillbaka och sa att jag får åka hem redan i eftermiddag. Härligt!

Olika bud

God morgon! Frukosten är äten och nu sitter jag här och väntar på att få dagens dropp. Nattsköterskan tyckte att jag gott kunde ändra dropptiden till 8 på morgonen, men det passar inte dagens sköterska. Hon har inte dykt upp med det än, och nu är klockan snart 10. Det är en väldigt speciell sköterska vi har idag. Hon hör illa, vilket gör att konversationen blir lite goddag yxskaft. Värst var det innan vi fick veta av en annan sköterska att hon har problem med att höra. Men vad jag tycker är sämst, är att hon alltid ska göra på sitt sätt, oavsett vad någon annan sagt innan. Jag hade två syrror som tittade på mitt infekterade sår. Jag undrade om man inte skulle sätta på en kompress, som skydd, men de tyckte det var bättre att det fick vara fritt och lufttorka. Det tyckte förstås inte den andra syrran, utan hon satte på nåt. Läkaren som kom nästa morgon tog bort det. har någon annan sagt att man kan ändra dropptiderna, så säger hon att här har de sina rutiner, som man inte får ändra. Suck! Har förstått att de andra syrrorna suckar också. ;)

Ser inte ut att bli något balkongväder idag. Inväntar dagens rond, för att se om det kan bli hemfärd inom kort. Vill, vill, vill...!

Skvaller och sånt

Jag tog en promenad till kiosken vid huvudentrén på förmiddagen. Det var en lagom lång promenad, men ändå tyckte jag att jag hade fått höjd feber när jag kom tillbaka. En koll visade på 37,3 och det är ju inte så farligt. Kort därefter kollade de en gång till, tillsammans med blodtryck och puls. Då hade jag 37,6. För säkerhets skull bad jag om två panodil. Blodtrycket är helt OK, medan pulsen är lite hög.

Vid tvåtiden dök Gudrun och Kicki upp. Vi satte oss på vår fina balkong. Där satt vi sen i nästan tre timmar och pratade. Kul att bli uppdaterad på allt som händer i skolan. Då och då blev vi avbrutna av helikoptrar som landade på plattan på huset intill. Då gick det inte att höra vad någon sa. När det var dags för min middag åkte de hem. Tack för ett trevligt avbrott i vardagen! :)

Jag åt middag på balkongen också, tillsammans med en av mina rumskamrater. Det är först nu jag har gått in. Om ett par timmar väntar dagens sista antibiotika. Infektionen fortsätter att minska, så kuren ger resultat. Vet inte om den minskat tillräckligt för att jag ska få åka hem i morgon, men förhoppningsvis ska jag inte behöva stanna så länge till. Skulle ju vilja kunna njuta av de sista hyfsade dagarna, innan nästa kur, på hemmaplan. Tänka sig, jag har varit här i tre dygn nu!

Rumskamraten vi fick i morse har bytts ut. Hon behövde få eget rum, så vi har fått in en kvinna som kom igår. Hon verkar hyfsat OK, för hon kan gå ner på gatan och röka.

I kväll blir det Kommisarien och havet. Jag somnade ifrån förra veckans program, men vill gärna se det, för jag har börjat läsa hennes deckare med början från den senaste.

God morgon!

Igår kväll hade ju febern stigit till 38,1 igen, men i morse var den nere i 37, tack och lov. Svettades så att jag fick lov att byta nattlinne. Kvällsdroppet som ska ta två timmar, tog nästan tre, så jag somnade inte förrän 1 för att bli väckt 6. Idag har de ändrat tiden på droppet, så att jag får det tidigare i kväll. Skönt!

Solen skiner in genom fönstren och jag har ätit en rejäl frukost. Får vänta med att gå och duscha, eftersom jag går med dropp nu.

Vi har blivit fyra på salen nu. Det kom in en kvinna vid 7-tiden i morse. Hon har betydligt värre problem än vi andra, så jag får vara glad så länge jag har det som jag har det nu. Hon är ändå vid gott mod, så hon kan nog bli ett trevligt inslag i rummet.

Idag får jag besök av Gudrun och Kicki. De skulle egentligen kommit hem till mig i veckan, men eftersom Mats inte kan komma idag, så behöver jag dem här. :)