Stackars rådjur

Igår lyckades jag fånga rådjuret på bild. Hon stod en lång stund och åt skalen från solrosfröna. Hon ser ju inte precis svältfödd ut, men de måste ha det svårt med att hitta mat nu. Men jag är ju inte sämre än att jag njuter av att se denna vackra dam på så nära håll. Vi får väl slänga ut lite havregryn och bröd i eftermiddag.

Att vi har mycket snö i år, är det väl heller inget tvivel om. Jag undrar hur lång tid det tar innan vi kan sitta här och njuta av vårsolen igen. Men jag har hellre så här mycket snö hela vintern, än snö blandat med tö.

Och i väntan på våren går det ju bra att sätta vackra tulpaner i en vas inomhus och bara njuta. Tulpaner är mina absoluta favoriter.

Igår kom den här snodden i posten. Det är min syster som har virkat en halsduk åt mig av ett roligt garn, så nu blir jag färggrann, när jag går ut. :)

För övrigt går allt sin gilla gång. Jag tycker att rörligheten har ökat n å g o t. Det är fortfarande svårt att böja sig eller sträcka sig efter saker högt upp. Men nu ska jag börja klättra uppåt väggarna. Jo, det är så - rent bokstavligt. Jag ska låta fingrarna klättra uppåt så långt det går, vilket går bäst med högerhanden, eftersom jag inte är opererad i armhålan där.

Håret växer långsamt fram på skallen igen. Tycker det ser ganska så grått ut. Det kanske det gjorde innan också, men då hade jag så mycket färg i det. Än så länge handlar det bara om millimeter, så det är svårt att säga hur det kommer att bli.

Ha en skön söndag!

Låg längre ...

... i natt, hela 3½ timme. Fötterna hade krympt, så jag behöver mer tid i liggande position, helt klart. :)

Nu ska jag gå in på Svenska spel och tippa. SM i tips börjar idag, och jag måste ju ge min man en match. Det har faktiskt hänt att jag vunnit över honom. :D Problemet är ju bara att jag inte vet ett dugg om hur lagen är formmässigt, för jag har inte följt med ett dugg. Det får väl bli sömmersketips. ;)

Det pirrar och småvärker mer  i det förminskade bröstet. Jag hoppas att det är läkningen, och inte den transplanterade bröstvårtan som stöts bort. Får väl svaret på tisdag, då jag ska tillbaka och ta bort häftklamrarna.

Ah, 1½ timme liggande!

Efter att ha levt i min stol sen jag kom hem, så lyckades jag på morgonsidan idag att, någonstans mellan att ligga på rygg och sidan, klara av en stund i soffan. Jag skulle behöva längre tid utsträckt, för att tackla mina svullna fötter. Får väl försöka sträcka ut tiden lite mer i natt.

Idag fick jag en sån där glad överraskning igen. De ringde från en blomsterträdgård och sa att de skulle komma med blommor. Det var min svägerska och svåger som ville glädja mig den här gången. Tack! :D

Igår fick vi be plogbilen komma igen. Idag har Mats finputsat lite, men det slutar ju aldrig snöa, så det blir nog mer arbete i morgon. Det är ingenting jag törs ge mig på i nuläget.

Fåglarna äter och äter. Idag hade vi en storvuxen gäst nedanför ett av borden, nämligen ett rådjur. Så nära har jag aldrig sett ett rådjur här hemma tidigare. Stackarn var förstås jättehungrigt. De har ju svårt att komma åt gräset. Tyvärr hade jag inte kameran inom räckhåll.

Sena pengar igen

Men den här gången var det inte Försäkringskassans fel, utan sjukhusets och mitt. Jag ringde och bad om ett nytt sjukintyg meddetsamma efter nyår, men det kom inte förrän dagarna innan jag skulle opereras. Sedan tog det några dagar för mig att få iväg det, så det kom inte fram till FK förrän för några dagar sen. Men i morgon ska pengarna vara på plats. Min handläggare var riktigt trevlig. hon förhörde sog om hur jag mådde och önskade mig lycka till med tillfrisknandet. Sedan berättade hon också lite närmare om vad som gäller när man är sjukskriven nu för tiden. Så i nästa sjukintyg önskar hon få en planering av min fortsatta tid som sjukskriven, med en ungefärlig tid för när jag kan börja jobba igen.

I kväll har det börjat sticka i min transplanterade bröstvårta. Jag hoppas att det innebär att den håller på att läka och ingenting annat.

Jag kan ju inte sticka under stol med att då och då, så funderar jag kring hur framtiden blir. Hoppet är ju att allt cellgift, operationen och antikropparna jag ska fortsätt med stoppar eventuella uppkomster av elaka metastaser, men säker kan man ju inte vara. Försöker dock att inte fastna i sådana tankar, för det är nog mer destruktivt än produktivt. Jag ska bli frisk!!!

Snart kan jag nog sticka in huvudet på skolan och säga hej. Jag lär ju inte vara så känslig för baciller längre.

Ganska OK

Sköterskan igår tyckte att jag gott kunde äta fler Alvedon, men jag tycker inte att jag behöver det. Det som värker, värker ändå. Det är mest när jag böjer mig eller sträcker mig efter något. Nästan hela vänsterarmen är öm undertill efter att de tagit bort lymfkörtlar.

Fötterna svullnar fortfarande, vilket är "tirriterande". Det är ju så svårt att komma i skor och kängor. Jag har börjat låta håret växa ut. Det är lite lätt fjunigt just nu. Jag är inte säker på att allt hår har börjat växa, för jag hade ju fläckvis håravfall, men jag ger det en chans. ;)

Nu ska jag ut på banken och se om jag fått några pengar den här månaden. misstänker att jag inte fått det, då sjukintyget var sent.

Allt ser bra ut

Jaha, då har jag varit på återbesök till kirurgmottagningen. Sköterskan, som kikade på såren, tyckte att allt såg bra ut. Men för säkerhets skull fick en läkare (överläkaren, själv) titta på den transplanterade bröstvårtan. Ja, den är transplanterad, så det vill till att den fäster ordentligt. Just nu är den fäst med häftklamrar! Det var något nytt för mig. Men inga infektioner eller blödningar kunde upptäckas, så med nya bandage kunde jag bege mig hemåt igen.

Jag fick samma taxichaufför både dit och hem. Hon var trevlig att tala med. Det är väl nästan alla taxichaffisar, förresten. Åtminstone de jag åkt med.

Hemma igen

Igår tog de äntligen det sista dränaget, och sen var jag redo att åka hem. Fördelen med sjukhuset var den höj- och sänkbara sängen. Här hemma sitter jag i min reclinerstol och sover. Det är svårt att ta sig upp från liggande, särskilt som det är min mest opererade sida som hamnar underst då.

Mats har åkt iväg till jobbet, så nu gäller det att kunna få på sig kängorna på mina fortfarande svullna fötter och gå ut med hundarna ett varv. Man får vara lite om sig och kring sig med att få på sig jackan också. Testa att inte få föra upp armarna mer än i axelhöjd, så får ni se. ;)

Tre dygn var jag på sjukhuset. Under den tiden såg jag sju andra patienter komma och gå i vår fyrmannasal. Den snabbaste att komma och gå, var en kvinna från Bollstanäs, som kom in ena eftermiddagen, opererades, satt och åt smörgås på kvällen och åkte hem innan lunch dagen därpå. Det första hon frågade läkaren på ronden var när hon kunde börja åka långfärdsskridskor och gå på gymmet igen. En riktig krutgumma (född -45).

Maten på DS var ingen höjdare - sådana där färdiga plastbyttor med  konstgjord smak. Men vi fick dessert efter varje huvudmål. :)

Personalen var väldigt trevlig och tog hand om oss väl. Helgpersonalen verkade något mer stressade och där tog saker och ting längre tid. Min tre första dränage togs bort vid niotiden på fm, men det sista hade de inte tid att ta förrän efter lunchen.

Jag fick följa med en sköterska in i ett rum med spegel för att titta på mina operationsärr, i den mån de nu syntes. Såren är sydda med tråd som försvinner av sig själv, så jag slipper ta stygn. Skönt! Sedan fick jag en tillfällig mjukisBH och en temporär protes att ta med mig hem. En riktig protes och en BH med protesficka får jag om en månad, när allt är ordentligt läkt. Det återstår också att se om reduceringen av mitt högra bröst kommer att funka fullt ut.

Det jag har svårt med just nu, är att sträcka mig efter saker i höjden och att böja mig ner och ta upp saker från golvnivå el dyl. Men det blir väl snart bättre. Jag har fått lite lätta övningar att träna på och ska om en vecka börja träna på att få tillbaka full rörlighet i armarna. Det var en sjukgymnast som instruerade mig.

I morgon ska jag på ett första återbesök, för att visa upp mig. Jag fick sjukresetaxi, vilket klart underlättar resan. Klockan 9 ska jag vara där. Nästa besök blir nästa tisdag, då jag också ska spruta i mig nya antikroppar. Bra att de fick ihop båda dessa besök samma dag.

Sammanfattningsvis kan jag konstatera att jag mår efter omständigheterna ganska bra, men att jag är trött, då jag inte sover så gott.

Opererad

Jag fick en oväntad sovmorgon igår, men det innebar också at min fasteperiod blev längre. Jag åt inte på över ett dygn. Vid ½ 2-tiden kördes jag till sist upp till operationsavdelningen. Det värsta innan operationen, var när jag skulle andas i syrgasmask. Jag fick klaustrofobikänslor. Men mitt i en sån känsla somnade jag, för att vid femtiden vakna upp som hastigast på uppvaket, innan jag sov vidae. Först vid sextiden var jag tillbaka i verkligheten, även om jag slumrade av och till. Vid ½ 9 rullades jag ner till avdelningen igen. Där fick jag äntligen ett glas saft. :) Jag piggnade till alltmer och vid midnatt satt jag och läste i en bok samtidigt som jag njöt av två nattmackor. Mums! Sedan sattsov jag resten av natten. Sov för det mesta, men vaknade till då och då.

I morse plockade de bort två av de fyra dränageslangar jag hade. Kan de ta bort de andra två i morgon, så får jag åka hem då. Det ena dränet kändes inte alls något när de drog bort det, så jag blev ganska överrumplad då det andra drogs bort. Aoch!!! Som tur var, var smärtan kortvarig.

Hur ser jag ut då? Jo, på vänster sida är bröstet helt borta, och på den andra har jag nu storlek A eller kanske B. Snacka om skillnad!

Jag mår faktiskt så bra idag, att jag inte tagit en enda smärtstillande tablett. Jag som trodde att jag skulle leva på morfin ett tag. :)

Nu är Mats här med datorn, så jag ska väl vara lite social också. Vi hörs mer, när jag kommit hem.

Sovmorgon

Rent sent igår kväll, så ringde de från Danderyd och sa att jag inte behövde vara inne förrän kl 11. Skönt att få sova, men det gör det lite odrägligare med att vara fastande.

Jisses, vad ren man blir inför en operation! Har ni inte varit med om det, så ska ni veta att hela kroppen och håret ska tvättas två gånger kvällen innan och två gånger operationsdagens morgon med ett medel som heter Descutan. Ren handduk och rena sängkläder är förstås också ett måste, så nu är jullakanen borta. Molly försökte komma upp i sängen, men jag motade ner henne - det funkar nog inte med hundbaciller.

Och så undrar ni hur jag känner mig inför operationen. Oväntat lugn, skulle jag nog säga. Än så länge. Vet inte hur det kommer att kännas, när jag väl ligger på operationsbordet. Men å andra sidan, så kommer jag ju att somna snabbt där, så who cares. ;)

Det kommer nog att dröja ytterligare några dagar innan jag skriver här igen, men när så sker, så hoppas jag att jag har bara goda nyheter åt er.

So long!

Trött och svullen

Jag har så svårt att sova om nätterna, för snuvan täpper till, så att jag har svårt att andas. Så idag somnade jag i stolen och sov i flera timmar. Fötterna är så där söta, som jag visade på fotot härom dagen. Jag trodde att det skulle gå över nu.

På eftermiddagen fick jag ändå ett plockryck, och packade ur den ena kistan. Där fanns bl a allt grönt och rött glas, som jag brukar ha på några hyllor. Jag får alltid en sån där "Åh, javisst, ja, den hade jag glömt"-känsla. Mats fick upp lite grejor på vinden och sen var det dags för middag.

Efter middagen körde jag några träningspass i Wii, innan vi avslutade med en golfmatch. Den förlorade jag stort idag, men det är kul i alla fall.

Jag avslutar med en bild på vår goa Festis. Sovrummet är normalt förbjudet för katterna, men igår kväll hade vi lämnat dörren öppen. Det här var vad vi fann :)

Hon hade bäddat ner sig alldeles själv.

En lugn födelsedag

Mats började jobba så tidigt, att jag inte hörde när han gick. Lite senare på dagen kom Inger och Kajsa. Av Kajsa fick jag en stor flaska med påfyllningstvål. Tänk att hon visste att jag önskade mig det! ;) Av Inger fick jag ett fotbad. Det hade jag sett fram emot. Men så läste jag instruktionerna, och där stod det att man inte fick använda det om man har svullna fötter, så där gick det premiärdoppet åt skogen.

Av Mats fick jag biljett till Björn Skifs nya show på Cirkus med åtföljande middag. Inger och jag ska gå, för hon fick också biljett i julklapp. Senast jag var på Cirkus (enda gången innan) såg jag Uggla, Ulvesson och Rheborg. Jag fick en ny USB-hub också, för en av mina gamla har pajat.

När Mats kom hem, bjöd han ut mig på middag på kinarestaurangen i Rimbo. Den ligger i det gamla stationshuset. Resten av kvällen var lugn och vilsam. Natten var hostig, men idag tycker jag att förkylningen börjar ge med sig något.

Vilka fantastiska frostdagar vi har haft! Riktigt trolskt, som min man sa idag, när han var ute och körde tåg. Här kommer några stämningsbilder från Tullen:

Operationen uppskjuten

Men bara några dagar. De ville inte operera mig nu på grund av förkylningen. Nästa onsdag är det som gäller nu. Jag trodde ju att de bara skulle ta en tårtbit, men icke, sa Nicke, här är det radikalingrepp som gäller. Hela bröstet ska bort. Samtidigt ska en annan läkare minska mitt andra bröst, för det blir inte bra att gå med så stor byst på ena sidan och behöva ha en protes av den storleken på den andra. Uj, vad liten jag kommer att bli! Fläckvis snabbantning, var namnet .;)

Jag kan ju inte påstå att jag tycker det ska bli särskilt roligt, men jag tänker försöka låta bli att oroa mig eller bygga upp en ångeststämning. Att de tar bröstet är inget jag tänker gråta över. Är det skillnaden mellan liv och död, så får det bli så. Att leva med smärta, är ju heller inget nytt för mig. Det blir bara en ny sorts smärta att uppleva. Och det finns ju smärtstillande att få.

Jag får väl ägna de närmaste dagarna åt julgransplundring av huset. Och så fylla år, förstås. :)

Operation eller ej

I morgon ska jag ju träffa narkosläkaren. Då får hon bedöma om det är OK med operation, om jag fortfarande är så förkyld som jag är nu. Den har visserligen dämpat sig något, men jag blir lätt täppt och far ut i okontrollerade hostningar.

Liksom förra vändan svullnar mina fötter åter. Jag roade mig med att fota den ena foten igår kväll. Det är förresten inte nagellack på stortånageln, utan en blodutgjutning, som också är en biverkning.

Hur jag lyckades fota min egen fot framifrån? Äh, jag vände på bilden! ;)

Min gulliga bättre hälft började jobba idag efter en längre ledighet. När han kom hem gick han ut för att provstarta min bil, som stått ett tag nu i kylan. Naturligtvis startade den inte! Jag gillar min bil mycket, men fransmän har sina egna idéer. Vet ni var man hittar mitt batteri? Jo, under förarsätet. Mats lyckades ta sig dit, men fick inte loss det helt och hållet, så han tog ut en batteriladdare till bilen, samt satt på motorvärmaren. Den borde förstås varit på tidigare. För en stund sen gick han ut för att se om den startade, och det gjorde den! Han tog en liten sväng med den, innan han stängde av den. Hoppas den gör det i morgon också. Då får den för säkerhets skull ha motorvärmaren på i några timmar innan start.

Nu ska jag snart gå och se på Halvåtta hos mig, som ju startar igen. Har någon av er sett den engelska varianten? Jag har sett en omgång, och där var det ett friskt drickande. Fem flaskor champagne på fem personer, och sen vin och whisky på det.

Lev väl i den fortsatta kylan!

En lugn dag

Vära gullisar, Molly och Joker

Sov inte så mycket i natt, på grund av host och snuva. Gick upp mitt i natten och kokade te med honung och tog lite nezeril. Sedan kunde jag sova ett par timmar, innan jag åter var så täppt och hostig att jag måste upp. Har mest suttit framför TV:n och blandat skidåkning med småsovande, då och då avbruten av en elak hostattack.

Jag utlovade några bilder från Åland. Här kommer de:

Istappar på vårt hotell.

Nygatan

Bron mellan huvudön och Eckerö.

Fin utsikt över snö- och isbelagt vatten.

Strax innan färjeläget kan man svänga av till vänster och hitta den här lilla hamnen.

I skyddade vikar har isen börjat lägga sig.

Och vid strandkanten bildas isformationer, när vågorna slår upp och fryser till.

Gungeligung

Nu sitter vi på båten på väg hem igen. På Eckerölinjen har de gratis internet i cafeterian :). Just när vi lämnade hamnen, så såg jag en kvinna peka utåt. Jag och Mats följde hennes pekning och fick syn på två havsörnar. Läckert!

Nu har vi ätit, Mats en räksmörgås och jag en biff, och vi turas om att gå ner till taxfree. Förkylningen är kvar, men håller på att vända. Det rinner inte lika mycket idag, tack och lov.

På väg till båten stannade vi och fotograferade ett par gånger. Solsken och vackert vitt. Ni kanske kan få se några av bilderna här i morgon eller så.

Mariehamn

Jaha, så då har jag tagit min förkylning och dragit iväg till Mariehamn. Tyvärr har hosta och snörvel tilltagit, så jag får stup i kvarten torka min rinnande nos mellan hostattackerna. Men jag ångrar inte att vi for iväg. Det är skönt att se nya vyer och inte bara hemmets väggar. Vädret här är ungefär som hemma. Fina vintervägar, som inte är sandade. Vi såg till och med solen.

Jag vann pengar på banditer på båtresan hit. Det är minsann inte alltid man går med vinst, och antagligen rinner kronorna iväg på hemresan. Men det gör inget, för jag har kul medan jag spelar. :)

Väl framme på hotellet, tog jag en timmes siesta. Det var skönt att sova en stund, medan Mats gjorde sina drag på datorn. Sedan tog vi en kylslagen promenad ner till Torggatan. Den är skönare att gå om sommaren. Vi gick in i gallerian och värmde oss en stund, innan vi vände tillbaka till hotellet, där vi åt en trerätters skärgårdsmiddag, som ingick i priset. Till förrätt fick vi skärgårdstapas, vilket inte var någon riktig höjdare. Till huvudrätt år Mats hemrökt lax med svampstuvning, medan jag åt lammrostbiff. båda rätterna var till vår belåtenhet. Desserten bestod av ålandspannkaka, vilket var i stabbigaste laget efter de andra rätterna.

Nu har jag läst ut en julklappsbok, Mord i Roslagen. Har problem med svidande ögon, vilket jag tror beror på de förlorade ögonfransarna. Mycket irriterande. Målade på ögonbrynen, så att jag inte skulle se fullt så sjukligt blek ut.

I morgon vänder vi hemåt igen.

Lillsemester på G

Vill bara visa att i januari 2006 hade vi också en hel del snö.

Jag sa till Mats att jag skulle vilja åka iväg någonstans innan operationen. Få ett avbrott i slentrianen. Han nappade på det och nu åker vi iväg till Mariehamn på torsdag. Där sover vi en natt på hotell Savoy. Låter det inte flott?! En trerätters middag och frukost ingår i priset.

Jag har fått en, som jag hoppas, lättare förkylning. Lite snörvel och lite hosta, men ingen feber.

Jag fick tid för antikropparna på tisdag, så då slipper jag fler resor till DS.

Mats och jag spelade golf på Wii idag, niohålsbanan. Den har vi inte kört förut. Vi lyckades få några par och jag fick en birdie. Vann gjorde jag, till sist, med ett slag. :)

Operationsdag bestämd

Idag kom det brev från sjukhuset med dag och tid för operation. Det blir fredagen den 15:e och jag blir kvar 1-2 dagar, säger de. Den 12:e ska jag in och träffa narkosläkaren. Jag har aldrig blivit sövd tidigare, men man ska väl hinna uppleva det mesta. Kan inte påstå att jag ser fram emot det.

Jag ska vara där 7.30, vilket innebär en väldigt tidig morgon, då jag måste passa in två bussar + gångsträcka i snö. Jag har tyvärr ingen chaufför hemma den dagen, för han behöver starta ungefär samtidigt för att åka till jobbet. Det kunde ju varit bra, om han åkt åt mitt håll, men han ska åt ett helt annat. Det är ju inte heller bara att kliva upp och slänga på sig kläderna och ge sig iväg, utan man ska ju skrubba sig så himla ordentligt också med Descutan.

Jag ska säkert hinna få en omgång antikroppar också innan dess. Det vore ju bra om det kunde passas in till samma dag som träffen med narkosläkaren, för det är ju trots allt en bra bit att köra. Ska kanske ringa in och föreslå det!

En särkdag

Känner mig seg idag och har inte brytt mig om att klä mig. Min ena höft har börjat spöka igen och fötterna är lätt svullna. Har njutit av snön från insidan fönstren. Sätter jag mig i fåtöljen framför TV:n, så somnar jag ofelbart. Hur mycket jag än sovit under natten. Snart, snart vänder det!

Mats tog hundarna och åkte in till Rimbo på förmiddagen. Det har han gjort flera dagar nu, eftersom där finns plogade vägar att gå på. Hundarna tycker inte illa vara, för där finns massor av goda lukter. Inger och Kajsa hakar på, förstås. Han hade ett himla sjå att skrapa fram bilen, för den har stått sedan tövädret. Det var hård, hård is på rutorna. Min bil hade bara lätt snö på sig, även om det var mycket av den.

Vi spelade Super Mario i kväll. Vi springer omkring båda två samtidigt, men det går oftast bättre för Mats, som har mycket mer spelvana från Super Mario sen tidigare.

En vit vinter...

...är i år inget man behöver drömma om. Här har det kommit mer snö. Lätt och fin, vilket Mats tackar för, då han är den som skottar. Jag var ute och tog några bilder igår och idag. Härligt, härligt!

Det här är vägen ner mot skogen. Den är bara upptrampad till tomtgränsen. Vill man gå längre blir det tunggått.

Snön på altantaket kom på glid när det töade, men innan det hann dråsa i backen, så frös det igen. Nu har vi ett fint vitt insynsskydd för grannarna.Gardinerna kom Monica, min syster upp med till jul. Hemsydda, förstås!

Och här kommer en bild för er som inte är med i Facebook - våra goa hundar Molly och Joker. De har ingenting emot all snö.

Den här adventsstaken hittade jag på ÖoB för flera år sedan. Den sprider fin stämning i vardagsrumsfönstret. Jag gillar alldeles särskilt kyrkan och huset nertill.

Det här var en av årets julklappar från syster och svåger - en mycket trött tomtefar, som sitter i sin sköna stol och sover. Han och jag har något gemensamt just nu. ;)

Jag har fortfarande lite småryck i ögonen, men smaken har blivit bättre, vilket jag tackar för. Fötterna svullnar lättare igen, men annars mår jag ganska OK. Ska inte klaga!

Jag har lagt in en räknare på bloggen. Den finns i fältet till höger i en blå ruta. Den visar alla (även om man varit in förut samma dag) som tittar in på sidan. Det kan ju vara kul att få ett hum om hur många som kikar in utan att säga något. Man är väl lite nyfiken! :)