Slut på ledigheten

Efter en vecka på västkusten, är jag nu hemma i vardagen igen. Det var skönt att byta miljö ett tag. For till och med över till Köpenhamn ett par dagar. Gick hela Ströget och åt räkmacka i Nyhavn. Det bästa med Köpenhamn var att alla gator och trottoarer var snöfria. Det fanns bara en och annan hopplogad hög att se.

Väl hemma igen började jag känna av en förkylning, som nu blommar ut med halsont och hosta. Nu har jag också börjat den sista delen av behandlingen mot cancern - strålningen. Igår var jag kallad till ett besök i ett simulatorrum, där de testade att alla punkterna, som ska ligga till grund för strålningen, var de rätta. Jisses, så de ritade på mig! Idag fick jag min första behandling. Själva strålningen känns inte ett dugg, utan för mig är det bara svårigheten att ligga på ett stumt underlag som gör det hela så svårt. Igår var sköterskorna hjälpsamma och drog upp mig med sån fart från liggande till sittande att ett blodkärl brast i ena ögonvitan. Idag bad jag att få ta min egen tid, och då gick det bättre. Förväntade biverkningar är sveda av att man blir bränd och så kan man bli trött. Jag ska skaffa en fuktbevarande oparfymerad kräm att smörja in mig med.

Det sorgligaste var att se en flicka i 11-12-årsåldern, som också skulle strålas. Gamla tanter som jag (!) är väl en sak, men varför ska unga barn behöva gå igenom det här?

Nu är det Radiumhemmet som gäller i 25 vardagar framöver. Ni vet var ni har mig! ;)

PS Nu har jag i princip skrotat perukerna. Håret är lite väl kort, kanske, men det får folk tåla. :D