Det drar ihop sig

I morse träffade jag biträdande chefssköterskan på behandlingsavdelningen. Hon gick igenom vad jag har att vänta mig den närmaste tiden. Inte så kul att höra, men vad kan jag göra? Att jag kommer att tappa håret tycker jag är det minsta obehaget, för det kommer ju igen. Får en remiss att gå och skaffa mig en peruk. Ska jag bli blondin eller dramatiskt svarthårig?

Jag kan komma att spy, men det brukar bara bli en eller annan gång, sedan kommer jag att känna mig illamående 4-5 dagar. Då gäller det att inte äta sina favoriträtter, för de kan komma att förknippas med illamående framöver. Stekos är inte heller något man vill känna, så någon form av sallader kan funka bäst. Eller kallskuret. Jag får dricka vad jag vill och känner för, men bubbliga drycker kan vara att föredra. Salta kex rekommenderade hon också.

Dag två ska man sticka in en spruta i magen. Det gör tydligen många själv, men det vete katten om jag vill göra... Man ska ta en massa tabletter också på hemmaplan.

Lite senare blir slemhinnorna påverkade. Det kan innebära blåsor i munnen. :( Det kan motverkas av att man gurglar med vichyvatten eller äter lingonsylt. Även ögonen kan kännas grusiga.

Många blir stenhårda i magen, men det finns medicin för sånt också. Och man kan ju äta mycket fibrer och katrinplommon.

Slutligen slås förstås en massa vita blodkroppar ut, och jag blir mer infektionskänslig.

Åh, vad jag ser fram emot detta! (ironi)

När börjar det då? Kanske på onsdag, kanske på torsdag. Dosan jag ska ha i axeln hinner de inte operera in, så första omgången får jag via handen.

En behandling tar ca tre timmar. Första gången får jag eget rum. Där kan jag ligga på en säng eller sitta i en stol. Där finns också en TV. Mats kommer att vara med den första gången åtminstone. Gulle honom! :D Han får väl blunda eller titta bort när de sticker i mig.

Idag gjorde jag de sista testen inför starten. EKG och MUGA har gett dem min hjärtstatus inför behandlingen, så nu kan de se hur min kropp reagerar på gifterna.

Bröt ihop ett tag idag också. Min irit, kronisk regnbågshinneinflammation, har naturligtvis slagit till igen. För att få ut medicin måste man åka och visa upp sig på St Erik. Jag försökte få till det idag, men jag hade a) inte hunnit b) fått utsätta mig för smitta i väntrummet. Men för att få ut medicin, så skulle jag boka in en tid på Täby om en vecka eller så, och jag bara inte orkar med det också just nu. Det har blivit en sak för mycket. :( Någon skulle kontakta mig idag, men jag hörde inget mer. Så nu står jag här med bara några få droppar kvar från förra omgången. Ska det vara så svårt att ge mig ett recept? Jag har ju gjort det här mer än en gång tidigare!!!

Något mer positivt är att Joker blev av med sina dränageslangar idag. De tyckte att det läkte fint och att jag hade tvättat sår och slangar väl. :) Tratthund blir han dock fortfarande till nästa måndag, då förhoppningsvis alla stygnen tas.

I morgon blir det till att åka och handla hem lite basvaror till illamåendedagarna.

Håll tummarna för att jag tål cellgiftet (de skjuter med grovt artilleri) så bra man bara kan!

Kram, alla!