Igår tog de äntligen det sista dränaget, och sen var jag redo att åka hem. Fördelen med sjukhuset var den höj- och sänkbara sängen. Här hemma sitter jag i min reclinerstol och sover. Det är svårt att ta sig upp från liggande, särskilt som det är min mest opererade sida som hamnar underst då.
Mats har åkt iväg till jobbet, så nu gäller det att kunna få på sig kängorna på mina fortfarande svullna fötter och gå ut med hundarna ett varv. Man får vara lite om sig och kring sig med att få på sig jackan också. Testa att inte få föra upp armarna mer än i axelhöjd, så får ni se. ;)
Tre dygn var jag på sjukhuset. Under den tiden såg jag sju andra patienter komma och gå i vår fyrmannasal. Den snabbaste att komma och gå, var en kvinna från Bollstanäs, som kom in ena eftermiddagen, opererades, satt och åt smörgås på kvällen och åkte hem innan lunch dagen därpå. Det första hon frågade läkaren på ronden var när hon kunde börja åka långfärdsskridskor och gå på gymmet igen. En riktig krutgumma (född -45).
Maten på DS var ingen höjdare - sådana där färdiga plastbyttor med konstgjord smak. Men vi fick dessert efter varje huvudmål. :)
Personalen var väldigt trevlig och tog hand om oss väl. Helgpersonalen verkade något mer stressade och där tog saker och ting längre tid. Min tre första dränage togs bort vid niotiden på fm, men det sista hade de inte tid att ta förrän efter lunchen.
Jag fick följa med en sköterska in i ett rum med spegel för att titta på mina operationsärr, i den mån de nu syntes. Såren är sydda med tråd som försvinner av sig själv, så jag slipper ta stygn. Skönt! Sedan fick jag en tillfällig mjukisBH och en temporär protes att ta med mig hem. En riktig protes och en BH med protesficka får jag om en månad, när allt är ordentligt läkt. Det återstår också att se om reduceringen av mitt högra bröst kommer att funka fullt ut.
Det jag har svårt med just nu, är att sträcka mig efter saker i höjden och att böja mig ner och ta upp saker från golvnivå el dyl. Men det blir väl snart bättre. Jag har fått lite lätta övningar att träna på och ska om en vecka börja träna på att få tillbaka full rörlighet i armarna. Det var en sjukgymnast som instruerade mig.
I morgon ska jag på ett första återbesök, för att visa upp mig. Jag fick sjukresetaxi, vilket klart underlättar resan. Klockan 9 ska jag vara där. Nästa besök blir nästa tisdag, då jag också ska spruta i mig nya antikroppar. Bra att de fick ihop båda dessa besök samma dag.
Sammanfattningsvis kan jag konstatera att jag mår efter omständigheterna ganska bra, men att jag är trött, då jag inte sover så gott.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar