Stackars rådjur

Igår lyckades jag fånga rådjuret på bild. Hon stod en lång stund och åt skalen från solrosfröna. Hon ser ju inte precis svältfödd ut, men de måste ha det svårt med att hitta mat nu. Men jag är ju inte sämre än att jag njuter av att se denna vackra dam på så nära håll. Vi får väl slänga ut lite havregryn och bröd i eftermiddag.

Att vi har mycket snö i år, är det väl heller inget tvivel om. Jag undrar hur lång tid det tar innan vi kan sitta här och njuta av vårsolen igen. Men jag har hellre så här mycket snö hela vintern, än snö blandat med tö.

Och i väntan på våren går det ju bra att sätta vackra tulpaner i en vas inomhus och bara njuta. Tulpaner är mina absoluta favoriter.

Igår kom den här snodden i posten. Det är min syster som har virkat en halsduk åt mig av ett roligt garn, så nu blir jag färggrann, när jag går ut. :)

För övrigt går allt sin gilla gång. Jag tycker att rörligheten har ökat n å g o t. Det är fortfarande svårt att böja sig eller sträcka sig efter saker högt upp. Men nu ska jag börja klättra uppåt väggarna. Jo, det är så - rent bokstavligt. Jag ska låta fingrarna klättra uppåt så långt det går, vilket går bäst med högerhanden, eftersom jag inte är opererad i armhålan där.

Håret växer långsamt fram på skallen igen. Tycker det ser ganska så grått ut. Det kanske det gjorde innan också, men då hade jag så mycket färg i det. Än så länge handlar det bara om millimeter, så det är svårt att säga hur det kommer att bli.

Ha en skön söndag!