Så var det då dags för den lilla sprutan. Jag ville inte sätta i den själv, så Mats sa att han skulle göra ett försök. Men uj, vad han var nervös! Det skulle jag också vara, även om jag faktiskt har gett en hund flera sprutor i nacken.
Men vilket proffs han var, syster Mats! Och inte kändes det ett dugg. Men nu är jag lite rödrosig i facet, vilket tydligen kan vara en av många underliga biverkningar. Vad är det jag stoppar i mig egentligen?
hej hej!
SvaraRaderaVad skönt att höra att du mår bra efter allt du får i dig.
Kram
Pernilla
Så fixade ni sprutan också. Bravo!!! Hoppas du fortsatt att må hyfsat bra, trots allt främmande som strömmat in i din kropp. Tänker på er!
SvaraRaderaKramar från Elisabet