Bloggskrivning i dagrummet
Jaha, där gick jag och tyckte att jag började bli bättre, när tempen plötsligt steg över 38 grader. Om så sker, ska jag ringa in till Danderyd eller jourhavande onkolog. Eftersom det var kväll, så blev det jouren och jag beordrades in till akuten på KS. Eftersom jag kunde bli kvar, så packade jag ner nescessär och extra trosor, kastade i mig lite mat och for iväg.
Mats fick gå in på akuten och höra efter att det var OK för mig att kliva in med tanke på smittorisken, men det var bara att kliva på. Jag blev snabbt placerad i ett eget rum på onkologakuten. Det blev blodprov och sedan fick vi vänta. Stackars Molly och Joker fick sitta bilen och ha tråkigt, tills Mats tog ett varv med dem. Medan han var ute, så kom en läkare och kikade på mig. Boven till febern var det ena operationssåret, som var infekterat. Den infektionen måste bort, om de skulle kunna rädda kvar dosan, så nu är jag satt på antibiotika. Jag varvar dropp av en stark sort med sprutor av en annan sort. Droppet tar ca 2 timmar varje gång.
Tänka sig att jag har sovit på KS! Det har jag inte gjort sedan jag föddes. :) Har inte sovit på sjukhus alls sedan dess, förresten. I natt var vi fyra kvinnor på rummet, just nu är vi tre. Vi har trevligt tillsammans, och det är ju alltid ett plus i tillvaron.
Igår, när jag stod utanför akuten och väntade, så noterade jag att en av balkongerna på huset mittemot hade en otroligt fin och välkomnande balkong. Där hängde blomsteramplar och stod massor av krukor och korgar fulla av allsköns blommor. Den balkongen hör till vår avdelning och där har jag suttit och njutit av solen idag.
Idag har Mats kommit med nattlinne och egen morgonrock, för jag och landstingets kläder trivs inte ihop. Jag vet inte hur länge jag måste stanna. Troligen ingen hemgång före söndag, och kanske inte då heller om dosan måste tas ut. Det gäller bara att gilla läget och njuta av att bli lite ompysslad mellan provtagningar och medicinering.
Nu ska jag umgås lite med Mats också, innan han försvinner igen. :)
Det där är en sån härlig Agnetaposé.... Hoppas att du snart mår bättre. Kram AnnTonn
SvaraRadera